Words by me

"lyxhus", utbildning och sociala aktiviteter

2009-12-15T19:38:00.004+01:00

Finns väl kanske inte så många läsare kvar här...? Denna gången har jag i allafall en bra ursäkt, som inte inkl trött/lathet, skrivtorka eller liknande.

Vi flyttade vårat kollektiv från Workinmarka till Sydspitsen efter att ha blivit utsparkade pga försäljning av vårat hus. Vi flyttade från en hus med dålig planlösning, till ett med ännu sämre. Huset vi bor i räknas enligt ägaren som ett "lyxigare hus" i 6miljoners prisklassen. Så de är p-l-a-n-l-a-g-t för bastu, bubbelbad och kylrum, men såklart inte slutfört. Min första tanke var att de påminde om ett flygledartorn pga gigantiska fönstrena.
För mig är lyx kaklat kök, golvvärme, sjysst värmepump ( =billig ström), smarta lösningar och inget fusk med detaljer. Men jag och ägaren har nog lite olika åsikter när det gäller detta. I stället har vi ett minimalt värmeelement i vårt vardagsrum med en värmediameter på ca 100cm.
Våran flytt medförde också till 8 veckor utan internet och tv. Igår var dock väntan över. Nu är det slut på alla sociala aktiviteter som kortspel, schack, diverse quiz, diskussioner och liknande.

Kommit lite längre i mitt planerande av resan. Jag har lagt upp ett förslag till Kilroy Travels, så nu väntar jag bara på ett pris. Planen är följande:

Stockholm - Rio De Janeiro (Brasilien) - buss mot Iguasso (vattenfall) och sen vidare mot Bueno Aires (Argentina) - Uruguay - Santiago och Atacamaöknen (Chile) - Peru (Lima och Inkaleden) - Jamaica/Cuba/Dominikanska Republiken - New York och New Jersey (USA) och sen hem. Med resarvation för en del ändringar :-)
Planen känns helrätt. Just nu ser jag fram emot resan något helt sjukt mycket. Men jag kommer nog vara lagom nervös den dagen jag sitter där ensam på planet...

Detta betyder också att jag måste lämna Norwegian. Det är med stor sorg jag kommer att göra detta. Det är absolut den bästa arbetsplatsen jag haft. Det är bra folk från botten upp till "eliten" högst upp. Detta är ett företag jag hoppas kunna jobba i någon gång i framtiden efter jag utbildat mig.

På tal om utbildning. Jag har troligen hittat rätt. Det tog mig ca halva livet att komma fram till vad jag kan tänka mig att studera. De lutar mot marknadföring och ledarskap. För 2 år sen hade något som hade med ekonomi varit svartlistat helt. Den här hösten så har flera pusselbitar i mitt liv ramlat på plats och det känns mycket bra.

2010 blir mitt år! =)
Over and out!

Oscchllo

2009-09-30T17:47:00.002+02:00

Jag pallrade mig ner till Oslo idag, och det ær med leendet på læpparna jag plitar ner dessa rader. Sitter just nu i Helen, Helga och Tessans lægenhet och væntar på att dra ut och æta middag med Vigdis någonstans. Vigdis ær min gamla reseledarkollega från Apollo.

Jobbade hela helgen som var. Lørdagen var otroligt långsam men helt ok. Satt på førsvarstelefonen och hade 1,2 samtal / timme ræknade jag ut. Hade de inte kopplat en førvirrade italienare hade det bara varit 1 samtal / timme. Var ner på bio sen och såg Stieg Larssons "Flickan som lekte med elden". Mycket bra film, men anser nog ettan var bættre. Problemet med den typen av filmen ær att jag aldrig får ut full valuta før de. Jag ær den personen som knappt kunde se en "læskig" serie på Bollibompa som barn utan att gømma mig bakom soffan. Tyværr væxte jag inte ifrån de, så nu får armen alternativt popcornbunken stå till tjænst som beskyddare.

I måndags kom Walter på besøk. Tromsø var før æn gångs skull på charmhumør och bjød på strålande sol! Det var nog førsta dagen på 4 veckor det var sol från morgon till kvæll! Dæremot vænde de helt på tisdagen och vi var tillbaka på scratch igen --- 2 grader och regnblandad snø. Walter hade sin intervju den dagen och jag tror nog det gick bra. Håller alla tummarna som går och hoppas han får jobbet.

Walter hade bokat biljett hem, medans jag fløg standby. Før en gångs skull hade jag lite tur och fick bokad plats på en gång. Nær jag kliver ombord på flyget så visar det sig vara samma kapten som den gången jag fløg i cockpit. Han flyger rætt ofta mellan Oslo och Tromsø. Innan landningen så blir vi tillfrågade om vi vill vara med i cockpit och sitta dær under landningen. Så vi proppade in oss dær. Kanske skall bli pilot i stællet, verkar sjukt kul...?

Imorn skall jag møta upp Linda nere i centrum før att sedan bege oss ut till huvudkontoret i Fornebu. Behøver nog lite guidning både dit och runt på kontoret. Har bara vart dær en gång på intervju och det ær snart ett år sen. Skall bli kul att se hur allt ser ut och se folk in real-life.

Vi snakkes!

Positivitet ær till før veklingar...

2009-09-24T19:25:00.005+02:00

Har du en dålig dag, kænner dig nere eller har øvrigt sviktande psyke? I sådana fall så rekommenderar jag dig en annan blogg.

Mitt I-landsproblem har blivit ænnu værre de senaste dagarna. Vart fan skall jag resa någonstans i vinter?

Har hela tiden varit inne på Afrika. Jo, Afrika ær stort, vældigt stort. Jag har varit inne på att volontæra en længre tid i antingen Tanzania eller Kenya och sen avsluta med 2 veckor på Zanzibar eller något annat paradisstælle. Sen har Sydafrika legat och lurat i bakgrunden. Tænkt på ridsafari eller på det nystartade travsportsarrangemanget dær nere. Ridsafarigrejen var dock helt sjukt dyrt.
De hade volontærjobb dær du kunde betala 2400£ (~27000 SEK) før 2,5 månads arbete + boende + mat + biljett. Billigt och bra, oh yes!

Samtidigt så ær jag så trøtt på att jobba. Jag vill ha semester dær jag kan ligga på en strand och zippa på en drink, sen sitta och hoppa i en buss i ett dygn tills man kommer till næsta paradisstrand, hoppa ut från ett flygplan med en fallskærm, æta koltabletter, luslæsa langleyboken, slåss med mygg och ha hela sitt liv i en ryggsæck. Kænns som jag ær værd en lång semester. Tror jag aldrig haft mer æn en vecka riktig "semester" i mitt liv, æven om jag hoppat omkring runt om i værlden.

Har hela tiden rest och jobbat ensam, vilket varit tufft i perioder men otroligt lærorikt. Men denna gång hade jag ønskat att få med mig någon. Varfør ær de så satans svårt att få någon med sig på en långresa? Ær jag så dryg och jobbig, eller har Skandinavien pløtsligt blivit varmt och exotiskt och jag inte har mærkt de?

Næsta vecka blir en bra vecka. Den ser iaf bra ut på førhand. På måndag kommer min bror på besøk, han skall på jobbintervju før Norwegian=) Han blir hær i 2 dagar. Sen på onsdag drar jag till Oslo før att hælsa på mina gamla roomies Helen, Helga och Tessan. Tænkte kombinera det med att jobba några dagar på huvudkontoret. Omvæxling førnøjer.

Min kaffeindrænkta dator ær fortfarande kvar på service. Min dator var såklart en 1 av de 10 som faktiskt skickades på reparation. Hade jag væntat mig något annat? Læmnade in skiten den 31aug, den 22 sep fick jag ett meddelande dær det stod: Ditt produkt er nå mottatt hos verkstedet og behandling vil starte så raskt som mulig. Skickade dom min dator før reparation i Australien eller?

Helgen innehåller jobb, sækerligen mer regn, flygplansførseningar, dryga kunder, brutna ben och nåt annat spænnande!

Jag och frøken positiv har aldrig varit goda vænner... Dæremot så har jag och frøken negativ alltid varit ett radarpar.

Gløm inte att anmæla er till "Jag vill absolut inte resa med Caroline" i kommentarfæltet nedan...
Peace out

Ps. Jag tycker om er ændå, och jag lovar att inte bitas. Ds

Jodå jag lever..

2009-09-07T17:18:00.003+02:00

Lever inte någon form av busy-voman-life (även om jag kanske önskat de). Lämnat in min kaffeindränkta dator till reparation, så man kan skylla min frånvaro här på bloggen på den. Hade kanske inte räknat med att den skulle skickas till reparation, utan snarare hoppats på ett utbyte av den.
Så nu är jag hänvisad till mina kära jobbdatorer eller snylta datortid från mina kära sambos.

Vad har hänt sen sist? Var hemma en vecka på kombinerad semester och jobbresa. Spenderade 2 dagar på Arlanda och hälsade på mina svenska kollegor. Otroligt roligt att få en inblick i vad de gör, det blev en a-haupplevelser. Man märker en viss kulturskillnad mellan Sverige och Norge när det gäller servicenivå. Säger inte att norrmännen inte kan de, utan de är snarare så att svenskarna är MYCKET kräsnare! Var ut på ett flertal av våra avgångar, träffade handlingagenten och var med på ett möte.

Vi var ut med båten en kväll hela familjen. Hur mysigt som helst. Har bara sett 'schabraket' stående på vår gård, men nu var den faktiskt helt färdig och inredd. Det har nog varit både blod, svett och tårar från pappas sida under detta byggande. Vi drog ut en tur på sjön och hade med oss middag som tillagades vid en brygga. Det bjöds på skaldjur, smörstekta kantareller och en god sallad till. Livskvalitét på hög nivå.
Det blev många timmar tillsammans med Kilroy också. Saknar den hästen något enormt.
Hann träffa en massa nära och kära under veckan, så veckan var otroligt lyckad.

Huset har blivit sålt mot vår stora sorg. Fan fan fan. Våran fulsnygga skokartong har fått sig en ny ägare. Så nu är vi tvungna att hitta något nytt. Känns råtrist. Som tur är verkar de som att alla fortfarande vill bo med varandra (det var inte bara jag, SAY YES!).

Jag börjar nästan överväga ett skifte av nationalitét efter dagens mailskörd. Vilka människor det finns.

I övrigt längtar jag om vart annat hem och utomlands. Jag har börjat spara på allvar nu och de känns jäkligt motiverande! Nu skall jag bara besluta om vart jag ska och vilken resrutt jag skall ha.

Nu skall jag pallra mig hem. Känns lite småtragiskt att fortfarande sitta på jobbet 2 h efter man slutat...

The family is back!

2009-08-15T17:30:00.002+02:00

Finally, nu är alla tillbaka till huset igen och ingen är gladare än mig. Igår kom Helge tillbaka från sin Lofotentur och Andreas från sin 2 månaders visit hemma i Kristiansand. Dock var de en besvikelse från Andreas sida. Han gav alla var sitt uppdrag i sin sommarhälsning som lämnades här i juni.

Lars: Lykke till flytting og pass på samboern ;-)
Kristian: Ikke brekk noe på sykkelen
og Caroline: Finn en mann. Type: Norsk.....

Alla har väl lyckats hyfsat bra med sina uppdrag, alla utom jag. Tydligen varar sommaren fram till sista augusti, så jag känner pressen!

Världens bästa Vivian har också kommit tillbaka. Caféturstorkan är över och vi har nu på nytt intagit våra caféterritorier. Politik, jobb, kläder, skandaler, mer jobb och ännu lite mer jobb diskuteras igen flitigt.

I torsdags fick jag en helt sjuk hemlängtan! Hade en ganska lugn dag på jobbet, så jag satt och såg på en massa hästbilder hemifrån. Fick världens hästlängtan! Inte blev det bättre när det landar en IKEA-katalog hemma i brevlådan. Det är plågeri på hög nivå för en svensk tjej, i en stad långt hemifrån som inte har ett IKEA-varuhus. Närmsta är nog Haparanda, och de är ju nära och bra.

Har blivit lovad en resa hem från jobbet med 2 dagars studiebesök på Arlanda. Jag skall få träffa vår handlingagent och folket som jobbar på vår svenska avdelning. Kände att jag var värd det, då jag sammarbetat så mycket med dem via mail. Skall bli kul att få se dem face to face. Sen skall jag också studera flygplatsen in i minsta detalj. Jag har blivit någon form av Sverigeambassadör på jobbet. "Var är specialbagageincheckningen? Hur lång tid tar de emellan terminal 2 och 4? Hur ofta går flygbussen till Stockholm C?" . Så detta blir väl den seriösaste tjänsteresan hittils tror jag. Resan med hästen Indys Lindy från New Jersey i USA, via Amsterdam och sen vidare genom Europa ner till Pisa var väl galen en seriös. Även om hästen i sig var ganska dyr...

Nu blir de troligen Arlandabesök och en visit hemma redan i nästa vecka pga min hemlängtanskick. Så om någon vill på IKEA-date så säg till. Jag vill äta köttbullar och provsitta soffor.

Dags för dusch och sen jentekveldfest!

Pumpstur, fisketur og fjelltur

2009-08-11T19:10:00.000+02:00

Here we go again..

Tänkte börja min långa bloggfrånvaro med att berätta om augusti månads stora lycka - jag har hittat fil (Melk kultur på norsk) i butiken! Vad jag har längtat och saknat det här i Norge! Det tog mig bara 10 månader här i landet att hitta det. Efter att ha stått och skakat ett mjölkpaket och jämfört de med ljudet och konsistensen på Melk kulturen, så chansade jag.

En kväll i slutet av juli så tog jag, Helge, Kristian och Karina turen upp på fjället Tromsdalstinden, 1238 m ö h. Vi började vår tur strax efter 19. Tre timmar senare efter mjölksyra upp till öronen, halvskakiga knän, en stark envishet och ganska mycket tålamod nådde vi toppen. Där uppe möttes vi av en sakta solnedgång ute över Atlanten och utsikten var helt obeskrivligt vacker. Det var värt varenda droppe svett och mjölksyra!

Har även varit ut på fisketur med Per och Christian från jobbet. Jag tror sist jag fiskade var nog för 10 år sen i Lofoten. Pappa och hans 2 kompisar lassade då ett 10tal ungar på ett tåg upp till Narvik för en veckas fiske på en liten ö. Vet inte om den veckans överdrivna fiskkonsumtion eller sjön Mälarens äckliga vatten som gjort att jag tappat fiskeglädjen. Fick några påminnelseinstruktioner innan jag fick mitt eget spö. Tror jag skulle veva in både Christian och Per efter några kast. Kastade rakt i sidled i stället för rakt fram. Fiskelyckan lyste med sin frånvaro de första timmarna. Boysen drog dock upp fisk efter fisk, tror nog fisken skrattade ganska gott åt den första timmen. Sen vände det, vi hittade en ny liten sjö. Där jag drog in öring, efter öring. Började nästan tro att det var samma fisk jag drog upp och sen kastade ut igen. 10 fiskar senare så packade vi ihop.
Kvällens resultat:
Per ca 10 fiskar
Christian 2 fiskar (det dolde sig en liten besvikelse i hans ansikte ;-) )
Jag 10 fiskar

Våran grannes barn skulle jag vilja sätta en munbindel på, eller alternativt ge lite lugnande tabletter till. (Hoppas alla småbarnsföräldrar missade sista meningen). Jag bor längst ned i huset och har mitt rum ut mot vår trädgård. Ute i trädgården har vår granne smällt upp en stor trampolin, som täcker halva gräsmattan. Har haft sån innerlig lust att köpa en ännu större och maffigare trampolin som knäcker deras. Bara för att. Bara för att ge igen för alla bollar som kastats på våra fönster, gråtande barn under nätterna, deras rop och skrik på studsmattan och för föräldrarnas totala ignorering mot oss i huset.

På tal om huset så har jag hittat en ny annons på schabraket: http://www.postbankeneiendom.no/Eiendom.aspx?id=18408585 . När fotografen var här möblera han om halva huset för att få de 'perfekta' bilderna. Kommer aldrig lita på en mäklarannons igen är ju en sak som är säker. Vårt hus ser ut att vara lika stor som ett slott, men det är långt ifrån sant. Ok, vårat hus är inte speciellt vackert, men dessa bilder på utsidan gjorde ju inte huset direkt mer rättvist. Hej sockerbit!

Sommaren tog slut i fredags.... dvs när jag fick en hel ledig helg för en gångs skull. Det har varit sjukt bra väder de senaste veckorna. Sol och varmt väder. Diskuterade det med en kollega i fredags som själv skulle ha jobbhelg den helgen. Han var inte allt för ledsen åt de regnet som då väntades. Jo mycket riktigt vaknar jag av hällande regn på lördag morgon. Får ett meddelande via Facebook som kommenterade vår diskussion. Jag konstaterade igen att Caroline + jobb = SOL och Caroline + ledigt = REGN fortfarande är sant. Ganska enkel, men rätt så tråkig matematik. Får som förslag från mina kära kollegor som jobbar helg att jag borde jobba 24/7, och unna dem ständig sol! Yeah right boys, in your dreams =P

Helgen i övrigt bjöd på dubbel utgång. Fredagen spenderades med Christian och André från jobbet. Drack vin och var sen en kort tur ut. Blev en ganska tidig hemgång.

Lördag kväll: Jeanette skulle ha en "på gjensynsfest" med jobbet hemma hos henne. Jag hade planerat att gå dit, då det inte var allt för långt. Kvällens outfit bestod av min svarta klänning och mina pumps. När jag köpte pumpsen så lovade människan i butiken att de var så sköna att ha på sig och hon kunde gå med dem hela dagen utan att få ont. Det var nog årets största lögn. Jag kan gå 10min och sen håller mina fötter på att gå i bitar. Efter ha bestigit fjäll, klättrat igenom buskage, gått vilse och trampat snett på gropar så hittade jag Jeanette. Nästa gång blir det taxi eller så följer jag rådet att ringa när jag är passerar förbestämd plats (alltså - inte lita på mitt lokalsinne som inte finns). I min vandring dit lyckades jag repa sönder mina strumpbyxor, så de såg ut som jag nog blivit överfallen på vägen. Kvällen blev minst sagt lyckad.

Ha en super vecka allihop..

OSL

2009-07-20T13:17:00.002+02:00

Sitter på Gardemoen och håller halvt på dör av tristess. Undrar hur många dygn totalt jag spenderat på denna flygplats. För en gångs skull haft möjlighet till att boka Norwegians nät. Så sitter jag här som en äkta businessvomen med laptopen i knäet. Det enda som skiljer mig ut från de släktet är jeans, joggingskor, en stor collegetröja och att mina favoriter på datorn är diverse travsportsighter. Men de var väl hur man kände sig på insidan som räknades..?

Vilken fullspäckad helg det varit (där lät jag lite businessaktig igen). Kom hem i onsdags, hälsade på mamma i flygtornet och såg på utsikten över Arlanda. Dagen efter packar jag och Malin bilen och drar ut till Grisslehamn vid kusten för att ta en tur med kajaken. Jag såg fram emot att vakna i tält, laga pulvermat på spritkök och borsta tänderna i solnedgången på en klippa. Inte så höga krav alltså. I Grisslehamn fick vi publik, alla turister som vandrade förbi tittade lite konstigt på oss. De var bara att hålla god min och försöka låtsats att vi gjort de 10000 tals gånger. Har i och för sig paddlat en del tidigare, men första gången på egen hand. Malins första paddeltag var underbara. Först en tur in i vassen och sen in i stor fin ny båt. "Hur styyyr man?". Allt detta med en fullsatt strandbar som publik! =)

Vid 7tiden så ankom vi till vårat mål, Fogdösten. Denna ö är barndomsminnen ör mig. Spenderat ett antal nätter där med familjen när jag var mindre. Då var jag inte lika tacksam för våra kanot, kajak och båtturer. Tror ingen drömde mer än jag om en riktig charter eller husvagnssemester som alla vanliga semesterfirare under den tiden.
Ön består av en liten miniplaya (läs 5 m lång och 1 m bred strand), klippor och plats för att slå upp tält. Vi ockuperade halva ön med en diskklippa, en matplatsklippa, ett 'kylskåpsträd' (skugga), garaget/sjöboden (stranden) och sovrum (tältet). Planen hade varit att stanna en natt, men när planerna ändrades så bestämde vi oss för en ytterligare natt. Vädergudarna var för en gångs skull på bra humör och bjöd på strålande sol alla dagar.

Hem kom vi sen lördag eftermiddag. Lite mer färg i ansiktet och en hyfsat bränd rygg. Kastade upp alla saker och drog iväg till Kina för en vinkväll med hon och Jeanette. Dock hade jag missuppfattat att de var en vinkväll och körde bil. Tror dock de va lika bra de, hade nog somnat efter en klunk vin.

Söndag var födelsedagsmiddag/släktträff. Lyckades nästan få dit alla. Många har jag inte träffat på ett år och sist alla var samlade var evigheter sen. 2 stora sallader, 3 tårtor och ett antal bullpåsar senare var det en nöjd Caroline som vinkade av sina kusiner, mostrar, fastrar och farbröder. Morbror Sten har gett mig ny inspiration till min Afrikaresa.

Tror jag inte sov en blund inatt. Varför börjar jag att planera mitt liv i detalj när jag är trött, sliten och vet att jag redan då har en kort natts sömn. Mycket av de som rör sig i huvudet kan jag ändå inte fixa då, utan måste ordnas senare. Hatar tillbakaresorna till Tromsö. Tycker de är så deprimerande. Känns som jag aldrig hinner göra allt jag vill när jag är hemma. När jag kommer tillbaka så väntar jobb, jobb och åter jobb. Jag skall sätta upp en sparplan så jag verkligen kommer iväg på min resa.

Nu skall jag kasta mig bort till gaten innan de ropar upp mig i högtalarna. Har sittplats 1A, me like! Businessvarning igen..

Where is my handy boys?

2009-07-06T11:10:00.000+02:00

Ja vart är de? Vaknade imorse av något konstigt ljud, trodde först det var någon i huset, men de visade sig att vår kära värmepump inte vaknat på rätt sida. Och protesterade med en massa bubbelljud och blinkande displayer. Det är något fel av mig, för att vara född på 1900talet så är jag inte helt normal. Är livrädd för alla stora maskiner, apparater, grävmaskiner osv. Ställer mig hellre och försöker stoppa en flock skenande hästar än att börja mecka med maskiner. Självklart så är alla handy roomies circus 2 dagsturer här ifrån. Pappa fick första samtalet (2,5 dagsturer iväg, men min vardagshjälte). Hmm vad kan han göra som inte ens sett skiten. Nästa samtal gick till en sovande Andreas, som mest hänvisade till far i huset. Kristians första kommentar var efter läst mitt sms och sent ringt upp mig: hva har du nu ødelagt?

Så nu sitter jag här och väntar på en reparatör...

Detta påminner mig om när jag och Helga lyckades få hela Viggans lägenhet i Oslo helt strömlös i höstas. Självklart också mitt i natten när de inte finns en själ vaken. Första samtalet gick till våra kära fäder, som med guidning lyckades få liv i vår lägenhet igen.

Vilken helg detta har varit. Har spenderat helgen på jobbet, som var ovanligt händelserik på gott och ont.

Den har innehållit:

-10 000 väskor som står i Köpenhamns flygplats och väntar på att slussas ut till passagerare runt om i världen

-ca 10 flygförseningar i Sthlm (där ett antal passagerare hade vidareförbindelser) på mellan 2-6 h

-Spårning av bagage, där Belgrads flygplats inte pratar engelska och kopplar en runt till 10tal personer = jättearg mamma på tråden som skriker "dom luuuger dom luuger"

-Försökt sammarbeta med Budapest flygplats, som helst skall kontakta hela världen innan de vågar ta ett beslut... IFALL något skulle gå fel..

-Jag har varit ytterst nära att belasta en stackars kund nästan 12 000 kr, istället för 2000kr. Känns inte helt okej att ringa upp och "ehh hej, ehh de skedde ett litet fel, eehh de kommer dras 12 000 kr i ställer för de 2000kr. Men ehh du får självklart tillbaka mellanskillnaden, de tar dock 2 veckor". Nej det är inte ok, som tur var lyckades vi i sista sekund ordna allt. Och kunden är lyckligt ovetande om min incident som höll på att gå illa.

På söndag kommer min lillebror Viktor hit. Han är och hälsar på en kompis ner mot Lofotentrakten och skall sen åka hem med mig onsdagen den 15juli. Han blev så lycklig när han fick höra att han skulle få bo med mig i 3 dagar trots att jag jobbar. "Jaa, skall jag få bo med dig och dina coola kompisar". Hehe, den lyckan varade i ca 2 sekunder, tills han fick han fick höra att huset är typ tomt... Kul att få hit sin första besökare

Avslutade helgen med att gå på bio med Vivian och Kurt och såg Iceage 3. Han som gör Sid i den norska versionen är underbar! Herre gud vilken underbar film.

Ny roomie och vart tog googlefolket vägen?

2009-06-29T23:34:00.002+02:00

Jag har lyckats lura hit en ny roomie tror jag. Eller jag att han inte hinner ändra sig och hitta en bättre lya. Jag brukar kunna ha en egenskap att skrämma iväg folk. Men jag försökte vara snäll, så förhoppningsvis går de vägen. Blir de som tänkt så blir de en ny gutt till kollektivet. Blev ingen Idol-audition som jag hade önskat. Känns lite tråkigt och dumt att sitta där ensam i en jury - inga bråk, intriger och annat som kan förgylla en idolaudition. Men jag är övertygad om att det blir bra!

Vi fick dock en del svar, men 95% av dem var 19 åriga tjejer som skulle flytta hemifrån och börja studera här uppe. Och när vi kom fram till att minimiåldern var 21-22 år, så var de många som rök. Där var jag själv nästan på gränsen... Oops.

Dagens fundering lyder: De hittar vår emailadress, som är ingömd och väld dold på våra hemsidor. Men de kan inte hitta svaret på hur mycket bagaget får väga eller när de skall möta upp vid gaten? Vad hände med 2000talets googlande människor? De som sökte svaret på allt själv.
Påminner mig lite om när folk går en 45 min promenad för att komma till våra apollomöten för att berätta att de saknas några bestick i kökslådan. Hotellägare på grekengelsk "Waj dey kom to jo and ask, we ar her de houl dey?" De är Skandinavier! Katjiing!

Måste bara citera min kära väns facebookcitat från förra veckan. "Michael Jackson skal ikke kremeres, han består av 87% plast og skal derfor smeltes og ettervinnes til legoland.. Æ måtte bare!! :p" Detta får avsluta min blogg för idag.

Midnattsolstur

2009-06-25T00:37:00.002+02:00

Avslutade för en stund sen en ca 7 km lång joggingtur. Km-antalet är egentligen en ganska grov gissning, men tidsmässigt och "ögonmåttsmässigt" så var de nog de=)
Kl var strax efter 00 när jag kom in, ändå så lyser solen, det är alldeles tyst, man är alldeles ensam, fåglarna kvittrar - livskvalité på hög nivå!

Har äntligen kommit igång igen efter en ofrivillig vila och gräddkolaseeeeg start. Haft en dum förkylning om man kan kalla det de, varit otroligt energilös och aldrig kännt att jag blivit 100%igt bra föränn nu.

Kom genast och tänka på hur jag slet i vintras i snöstormarna. Det krävdes ett STORT stycke motivation för att ens öppna dörren. Nu är väl det ända som kan stoppa mig åskoväder - tror att med min otur så skulle jag garanterat bli träffad av en blixt halvvägs.

Dags för lite sömn och en ny dag imorn... Mindre än ett halvår till jul.... =S

Med utropstecken och CAPS LOCK kommer man långt

2009-06-23T20:50:00.004+02:00

Hade det inte varit så fruktansvärt svårt att få visum hade jag nog packat min väska och dragit bums tillbaka till Continental Farms. Saknar hästarna och de livet "over there". Läser om de tävlingar och kval som hästarna börjar gå - varför kan man inte lägga ihop de bästa delarna av allt. Thassos stränder och avslappnade folk, USA:s spänning och närheten till hästarna, Tromsö's by inkl folk, min familj, Kilroy och släkt hemifrån och den grymma lössnöåkningen i Kanada..

Kan dock klara mig utan boendet i USA, mina apollogäster på Thassos (haha), Tromsö's väder som är lika pålitligt som en schizofren människa och dagarna med 32 minus i Fernie.

Turisterna har invaderat våran kära by. Från varje liten gränd kommer en buss i snigelfart så att guiden skall hinna peka på stort och smått. Bussarna innehåller tanter med hatt som hela tiden sitter och hackar på gubben som skall hinna fota allt. Ibland funderar jag - hinner de se något med sina "egna ögon" eller går allt igenom kameralinsen?
En blev jag offer för - kommer oskyldigt gående på väg ifrån jobbet när en kastar upp en filmkamera (!) och skall föreviga min gång. Är det då man kör en ful dans och går förbi? Så nu är jag förevig med en småbister min på någons film, på va de trodde var en äkta "tromsøværing". Så fel de kunde ta... Ta hem och visa barnbarnen och kompisarna på pensionärshemmet att de faktiskt finns folk som väljer att bor granne med Nordpolen.

Huset är tomt - de fullkomligen ekar här inne. Nu har både Andreas och Kristian dragit hem och Lars flyttat ut. Folk frågar om de inte är skönt att bo själv - hmm första 2 dagarna kanske. Sen är det bara tråkigt.
Hade ett tag en tanke på att kunna tjäna ihop lite extra fickpengar - fan man kanske skulle hyra ut rummen här. Skulle nog kunna få ihop till min hyra med råge - kanske kunde haft råd att ta en veckas semester. Men så har jag kom jag på hur turister verkligen "är", så den idéen höll inte så länge.

Har ibland funderat på folks uttrycksförmåga i mail när de vill något. Har den senaste veckan besvarat circus 200 mail från Sverige. Har några randomexempel på hur ett mail kan se ut - "Hej, när är tidtabellen till Malaga i mars 2009 klar?????????????????????????????" Tusen frågetecken - är det en jätteviktig fråga eller är dom rädda för att man skall missa att det är en fråga?
Eller enbart "Fy fan vilken dåligt bolag ni är" - ok, fine man kan inte tycka om alla. Men för att vi skall ha en ärlig chans att förbättra oss så tror jag man behöver en specificering.
Eller när man skriver med CAPS LOCK INTRYCKT HELA TIDEN, SÅ ATT ALLT BLIR VÄLDIGT T Y D L I G T, SÅ ATT DEN SOM LÄSER INTE MISSAR NÅGOT! Kan ju vara så att vi inte fattar att de är förbannade. Utropstecken är också populärt.

Jag tror aldrig jag varit så fattig som jag är just nu. Just nu har jag ca 75NOK om man lägger ihop både mitt svenska och norska Nordea-konto. Lönen hoppas jag trillar in imorn, annars blir de nog så att jag får börja ragga hit turister imorn...

Godnatt - skall vara på jobbet strax efter halv 7 imorn

Jag tror inte Tromsø vill ha mig här längre

2009-06-15T17:55:00.007+02:00

Tromsö visar verkligen inte sin bästa sida just nu. Imorse var det 5 grader, pissregn och kall vind. Var helt dyblöt när jag kom till jobbet 06,30. Medans regndropparna bildade floder som rann nedför kinderna funderade jag ut dagens önskelista - topp 3 var gummistövlar, paraply och ett busskort. Eller kanske en resa ned till solen - valfri plats!

Min ena teamleder frågade mig idag "Caroline du som er fra sørsverige, hvordan synes du sommaren er her i Tromsø?" Hmm, sååå charmig, jag tror inte Tromsø vill ha mig här längre, för i sådana fall så hade den visat en bra mycket bättre sida. Men de skall vi bli 2 om!

Förra veckans höjdpunkt var våran roadtrip till Sommarøya ute vid kusten med Karina och Vivian. Som vanligt när vi skall vara spontana, så kommer planerna väldigt sent. Så kl 8 på kvällen så satte vi oss i bilen, men vad gör de när det är midnattssol och ljust dygnet runt? (eller ja bakom molnen iaf).

Jag var helt besatt av vattenfall och små forsar som rann förbi vägen. Var nog på väg ner i en och annan. Vivian var fotograf och hängde ut från fönstret den största delen av tiden, medans Karina i baksätet nog stod för den viktigaste uppgiften - proviantutdelning (läs kakor, jordgubbar och vindruvor).

Måsfan - "de er så fint ner den flyer emellan fjellen, idylliskt" - Karina

Här skulle jag kunna tänka mig ett par veckors stressavvänjning

Vivian och jag dansar fram på stranden

Det är mycket i mitt huvud just nu. Önskar jag kunde sluta och planera mitt jobb när jag är hemma. Jag har idag lovat mig själv att jag inte får läsa igenom min jobbmail och att jag skall fixa en kalender där jag kan skriva ner allt jag skall göra nästa dag. Idag jobbade jag på försvarsavdelning - och hade bara en massa försvarsfolk på telefon. Lite lugnare och lite mer variation, än vanligt civilt jobbigt folk. Dock försökte jag stressa igenom den svenska mailen samtidigt. Herre gud vad folk var mailgalna denna helg och dag - hade 70 mail när jag kom och hade 75 mail när jag gick hem. Då hade jag besvarat många + raderat ett antal skräppostmail.

Saknar hästarna ibland. Min gamla häst Margarita Momma är en av favoriterna till Hambletonian Oaks (världens största treårslopp för ston) med förstapris på ca 350 000 $ . Tänk och ha varit med om de! Jag kan verkligen sakna det livet - gå upp grisetiiiiidligt (norskt uttryck), sitta i hövirvlet i en lastbil i jämnhöjd med hästarna knäen med höstoff ända in under underklädern, gnälla på att Oscar är full på jobbet igen, bli utskälld offentligt av Johnsson för att du lindat bandaget "fel väg", shoppa på gigantiska malls, stå i vinnarcirkel och känna glädjen, komma in i stallet en eftermiddag och just ens "egna" 4 hästar sticker ut huvudet och tittar på en, köra häst de första man gör på morgonen och titta på stjärnorna och spana efter alligatorerna när man går in på den gemensamma toaletten. De fanns en charm med det livet...

Margarita Momma - en av de trevligaste hästarna jag haft

Senaste veckorna..

2009-06-09T22:03:00.000+02:00

Märker att jag blir sämre och sämre på att skriva här. Vad har hänt sen sist? Lite bilder får sammanfatta min hemtur. Hade en sjukt bra timing. När jag lämnade Tromsö var det snöblandat regn och 5 grader. När jag landade sent på torsdagskvällen hade det precis slutat regna, och sen var det strålande sol och 25 grader varmt! Äntligen var turen på min sida..

Påfyllning av energi på mormors lantställe på mormors födelsedag. Livskvalité på hög nivå!

Kärt återseende av Linette. Uppladdning inför elitloppet =)

Betessläpp. Inte ofta man ser Kilroy in action. Han är lite mer som tjuren Ferdinand och sin korkek, enda skillnaden är att han inte nöjer sig att lukta på blommorna.. Just a waste of time! Kilroy svällde nog 50 cm i omkrets bara av att se gräset

Grillfest med stalltjejerna hos Kina. Mycket lyckad kväll =)

Invigningen av Elitloppsdagen! Vilken stämning!

Vilken avslutning på en i övrigt fantastisk och fullspäckad helg. Önskar dock jag hann träffa fler än vad jag gjorde. Då tänker jag speciellt på Malin och Linda. Ni blir första prioritet nästa gång. Ok, deal?

Här i Tromsö då? Efter ha rent ut sagt pisstråkigt väder - kallt, jävligt och regn sen 2 veckor tillbaka har det äntligen blivit varmt. Varmt här är väl över 10 grader, men så mycket mer än de har väl inte termometern orkat klättra. Haft lite sol också - l-y-x!

Precis avslutat min jobbhelgsvecka. Helt underbart! Det var en minst sagt tung jobbhelg. Kö på telefonen, stress och jobbfest.

Lördagen gick helt åt skogen. Lyckades belasta 3 kunder mer än dubbelt, och de tar 2 veckor innan pengarna är tillbaka. Rör ju sig inte om en 100lapp eller så.. Gjorde typiska nybörjarfel. Var så arg på mig själv. "KARINA, jag har gjort fel igeeeeeen" som avslutades med diverse svärord hördes ett antal gånger. Dessutom blir jag ett nervvrak när jag inte får mat i tid och jag dessutom är stressad. Det förstör en hel dag, och de gjorde det defenetivt denna dag. Efter jobbet så drog jag Karina, Vivian och Isabell hem till Karina för förfest. Handlade största godispåsen - eller motivationspåse även kallat! Festen var egentligen ganska lyckad, men min blodsockertapp jag gjort tidigare under dagen hade gjort sitt och sen påfyllning av alkohol blev droppen. Slutade att jag åkte hem och sov innan festen kommit halvvägs.

Karina ängeln, gav verkligen några peppande ord där under kvällen. Tusen tack. Dessutom fick hon med sig min motivationspåse till jobbet, för "eventuellt kommande blodsockertappar".

Denna vecka har annars bjudit på några annorlunda "jobbupplevelser". En kund ringde in och hade en massa klagomål på den rörigaste bokningshistorien jag någonsin hört. En av de personerna inkluderade mr Kuk. Helt ärligt hette han Kuk i efternamn. Om jag hade probem att fokusera på historien innan, så var det ingenting jämfört med efter jag läst efternamnet. Lyckligtvis var han inte skandinav....

Fick ytterligare ett besked om att jag är ganska blödig. En kunds historia fick mig nästan att själv börja gråta. Pga en systemmiss, så har en oskyldig kund blivit drabbad på ett olyckligt sätt. Hon var så ledsen och jag kände verkligen med henne. Hade nästan lust att säga "jag kommer hem och hjälper dig och så reser du".

Lars håller på att flytta ut. Lite tråkigt att bli av med en från kollektivet. Så nu är jakten igång på att finna en ny kandidat. Jag tänker IDOL, Norska Talenter eller liknande - en hård jury (jag, Andreas och Kristian) och en lycklig vinnare. Ser oss sitta runt matbordet där vi kallar upp en efter en som vi grillar med frågor. Finns risk för disk och matlagningsprov och redovisning av alkoholvanor. Dock så vill jag begränsa antalet sökande till enbart gutter! Troligen får jag fixa en egen annons att sätta ut med mina krav. Så vet ni någon gutt eller "kille" som söker bostad, så får ni meddela oss. "Dessvärre" så verkar Andreas redan ha funnit en jente som de vill flyttar in. Så min IDOL-jurydröm får nog läggas på is. Kanske skall starta upp ett eget "guttkollektiv" i Uppsala i stället...?

Ha de allesammen!

MIN plats,-----> DIN plats

2009-05-28T19:29:00.002+02:00

Sitter på Gardemoen och väntar på mitt flyg hem. Känns inte som det var så länge sen sist.. Veckorna springer iväg. Plötsligt hade vi vår och träden börjar slå ut. Elller ja, det var inte riktigt sant.. Igår så lämnade jag jackan hemma för första gången när jag gick till jobbet, det var strålande sol och jag förväntade mig en varm dag. Väderguden hade dock andra tankar....
När jag lite senare på förmiddagen skall gå över till Statoil för att köpa mig en kaffe, så blåser de halv storm. Himmlen har invaderats av ilskna gråa moln som löper kors och tvärs.

Skickar ett meddelande till mina kära sambos. Att OM någon skulle passera byn under dagen, och de skulle hem emellan, så kunde de ta med min jacka. Ingen kunde, och ena svaret löd : man skall alltid ha med sig jacka i Tromsö. Något har jag lärt mig av detta, och höll på frysa ihjäl på kuppen. Jag tror jag har lite för stora förhoppningar ibland.

Imorse visade Tromsö sin bästa sida. 5 gradig tempratur, snöblandat regn och kraftig vind. Jacka på!

Förövrigt var det en halvt kaotisk dag. När jag och Jeanette entrar bygget strax efter halv 7 imorse, så har hela vårat system lagt ner. Det inkluderar både telefoner, datorer och internet. Nästan 2 h senare så är allt uppe och går igen. Äntligen tyckte väl alla, trodde vi ja. Dagen fulländades med ett stort antal förseningar, inställda flyg och stora problem med vårat bokningsprogram. I och med detta bidrog det med extra tryck på telefon pga alla som skulle ändra biljetter och att folk hade problem att boka på internet.
Bara en såndär uuuunderbar dag, när allt flyter på utan minsta problem......

Fick förän gångs skull plats på flyget med en gång. Placerades nästan längst bak, bredvid en äcklig äldre herre. Hårig och luktade inte precis som han var nyduschad. Jag som var sliten försöker sova imot fönstret. Hann precis somna när han vickar tillbaka MIN stol. Hey, du har din egen stol. Såg nog ganska arg ut, för han såg plötsligt ganska oskyldig ut.
När vi sen går ner för landning, så hänger han bokstavligt talat över mig för att se ut. Vissa människor vill man inte göra någon närmare bekantskap med, och han tillhörde verkligen det släktet.

Om en timme går flyget hem, och jag är placerad på rad 33. Finns den ens inne i planet?? Vilken arbetsförmån...

popopokerface

2009-05-26T20:03:00.001+02:00

På vår hemsida har de lagt ut en "annons" om företaget där vårt högsta höns (?) uttalar sig om våra värdier, fördelarna med vårat koncept mm är. Min idé är att han får läsa in våra resevillkor och svar på de frågor vi sliter med mest. Kunde dessutom ha snabbval på telefonen, som vi väljer fritt emellan och bygger upp ett helt samtal. Kundservice på bästa nivå, får alltid prata med högsta chefen vid problem.

Förra söndagen var det nationaldagen. Karina, Finn och Siv försökte lära mig en del av traditionerna. I Norge går man i tåg på syyyttende mai. Vet inte om de är avsaknaden av tåg, som man då arrangerar "gående" tåg i stället. Det finns skoltåg, dagiståg, föreningståg, folktåg, russetåg (årets studenttagare) mfl. Här kan man säkert finna ett x antal om man vill. En kollega skulle gå i 3 tåg. Vi såg skoltåget. Massa barn indelade klassvis från hela Tromsös skolor. Det tog säkert minst en halvtimme från att första personen passerade tills den sista gick förbi. Det inkl bunadsklädda barn och vuxna, massa flaggor, musikorkestrar och annat kul.

Vill man spela poker och vinna, så kan ni ju spela mot mig. Jag hade min premiär här för några dagar sen mot Karina, Kristian och Andreas. Allt började super, tog en klar ledning för att sedan vända och sluta med stor förlust. Nästa gång blir det dock på allvar, då blir det stora svarta solglasögon och en stor sjal runt resterande delen av huvudet. Har inget popopopokerface...

Kom och tänka på min gamla vän Daniel, som inte heller har något popopokerface

Köpt jackan med stort J här i fredags. Efter en cafétur med de jag bor med, så gick jag för en shoppingrunda. Går in i en sportbutik de första jag gör. Har drömt om en skaljacka från Haglöfs hela vintern. Har dock kännt att 4000NOK känns lite väl saftigt. Men nu var den nedsatt till halva priset. Blev helt lycklig och köpte den bums! Köpte lite nya träningskläder och drog ut på en joggingrunda. Formen är inte på topp kunde jag konstatera efter min ofrivilliga långa vila. Kom hem med världens hemskaste skavsår/blåsor. Varje fot har en lång blåsa längs med hela hålfoten, ala ca 7 cm lång! Haltade hem sista km. Motivation ja visst! Nu har de slutat med stora sprickor i de gamla blåsorna och ännu mera haltande.

På torsdag kväll bär det hem för Elitloppshelg. Massor med fina hästar, riktigt bra travsport, folk från hela världen och väderleksrapporten har lovat sol och drygt 20 grader! Kanske kan hitta någon stackars häst som kan må bra av lite nordnorsk frisk luft för rehab. Det börjar växa gräs i vår trädgård. Kastar ut grannens studsmatta, som ändå blockar hela trädgården.

rastfari eller var jag en bratt?

2009-05-15T21:02:00.003+02:00

Andreas som jag bor med, har bilden av att svenskarna antingen är rastasnubbar eller bratts (om de nu är ett 't' eller två, de orkar jag inte ens kolla upp). Så då börjar jag fundera i vilket fack placeras jag in. Jag som är en vanlig ovanligt människa från mellanmjölkens förlovade lagoma medelvägsland.

Just nu tror nog dom att jag är nån annan form av utböling, alternativt från nåt frireligöst släkte. Har tänkt mig att försöka skippa alla kolhydrater för ett tag, vilket inte är det lättaste. Gå ner till en trivselvikt och kanske må bättre. Så jag köpte in ett flertal påsar med nötter billigt från en "Internationell matbutik" (fann förövrigt en massa spännande grejer där=)). Fick några pikar om dessa nötter, som de fick ta kvittot till för att egentligen finna ut vad som verkligen var i påsarna.

Nästa fråga kom från Kristian. "Ehh du Caroline, varför är din konsumtion av citroner så stor..?". Inte kommit hem med en citron, utan snarare 7-8 st den här veckan. Eftersom min förkylning inte lyssnat på hot som "gå och dö" eller liknande, hade jag tänkt själv ta dö på den med grymma mängder c-vitamin. Brukar pressa citronjuice och ha det i apelsinjuicen, vilket faktiskt blir supergott.

Det är bra planering på jobbet just nu. Bytt mig till för att jobba eftermiddag/kväll för att förhoppningsvis få ledigt och kunna dra hem till elitloppet, sista helgen i maj. Kollade precis min jobbmail då jag sett att de 2 ordinarie har semester eller är sjukskrivna. Till en början stod bara jag uppskriven, men tydligen har de lyckats rädda det med att få in Trine Lise. Thank god, dock saknas det fortf en, så jag hoppas folk har annat för sig än att ringa in med problem.

Imorn är det syyyytttede maj! Konstaterat att de flesta svenskarna vet när Norge har sin nationaldag, men norrmännen har aldrig hört om 6 juni. Det är väl det ända svenskarna vet om Norge troligen, de och gå på tur och lusekofter. Norrmännen dock har ganska stor koll på vad vi har för oss i Sverige i övrigt. Här är SVT standard på tv, även om du inte har en boxer eller liknande. Vad har vi, finsk tv?

Tillbaka till syyytttende maj. Måste nästan ner och se spektaklet! Enligt tidningarna så kommer folk gå i olika "tåg" genom hela Tromsö centrum imorgon. Det är tåg för alla ändamål: barntåg, skoltåg, russetåg (för de som tar studenten i år), idrottsföreningståg, vanligt tåg, osv.. En jobbarkompis av den äldre generationen, skulle vara med i 3 olika tåg! Vill man så kan man ju nästan gå med i alla. Vet inte om det är bristen på järnväg här i landet, man istället "går i tåg".

Vidare så har väl alla offentliga platser som har bord av något slag öppnat upp för kakbuféer. Troligen blir väl säkert socker skattereducerat vid sådana här tillfällen...

Ikväll är det Eurovisionfinal med fest hos en jobbarkompis. Tyvärr skäms jag i år igen för Svedalas bidrag, opera och dancemusik..? Hur tänkte dom? Så ingen 12poängare till er där hemma från oss. Det mest komiska är att bägge länderna har en sån stor tilltro till sina egna bidrag. Här i Norge tippas Alexander Rybak till favorit och Sverige fick medel..... och i Sverige är hon favorit och Rybak någonstans i mitten.

Må bästa land vinna

Kanyler och 180 mail - inte ok!

2009-05-09T15:31:00.005+02:00

Jag borde skämmas, men det gör jag inte. Vi har fått stränga besked om att inte använda Facebook på arbetstid. Men blogger.com har de inte nämnt något om. Så det mesta av det här inlägget är faktiskt skrivet på jobbet. Varit sjukt effektiv (enligt mig själv då förstås) och besvarat ca 150mail under torsdagen och fredagen. Lördag och söndag var en mindre effektiv dag dock, men nog om det.
Tydligen tog ingen över min uppgift när jag var borta, så den svenska inkorgen var helt överöst med mail som var upp till en vecka gamla. Vissa hade skrivit både 3 och 4 gånger och undrat varför vi inte svarat.. "Hej, ursäkta men jag varit på semester och vi priroriterar inte er svenskar för vi orkar inte svara på hur många bagage ni kan ha med dig eller om faster Agda kan ta med sig sin bakmaskin ner till Mallorca..." Ja eller inte kanske.

Sista inlägget kanske jag inte är så stolt över. En trött och aggresiv Caroline framför sin dator och blogg är inte den bästa kombinationen. Fick komma med nästa flyg från Tromsö. Här var det en sjukt trevlig kabinchef. "Men hej, du jobbar också för Norwegian ser jag, åh vad trevligt,..... osv". Nån ljuspunkt ville jag ha för den dagen, så jag frågade om jag fick följa med i cockpit. Oh ja då, det var inga problem. Jag studsade in där till piloterna som inte såg ut att vara så mkt äldre än mig. Supertrevliga. Den här kabinchefen var som natt och dag jämfört mot den andre bitchen. Han erbjöd mig mat, vatten och kaffe stup i kvarten.

Service på flygen - check! Super..

Tog mig in till Osshhlo med flygtåget och mötte senare upp med Helen och Kobra. Gjjötttteborg - för er som klagat på min gamla dialekt. Var glada att jag inte umgåtts med en "riktig" göteborgare, som Kobra. Min Helen-dialekt jag stolt bar på under sommaren är småpotatis, jämfört med en riktigt gjjjöötttteborgares..

Anyway.. Hann även träffa lilla Helgis och hennes date.. Min lilla Oslo-tur blev en dyr historia. 340 kr, norska kr kostade flygtåget. Lägg där till taxi på 220kr för taxi, då all kommunal trafik sover på 1 maj när jag skulle åka. Hade kunnat ta in på hotell i närheten av flygplatsen och nästan gått jämnt upp..

Kom hem och fick se vår nya familjemedlem, Tess. En liten svartvit terrorist eller även kallad border collievalp på 4månader. Ser helt missbildad ut i huvudet, med en väldigt konstig teckning. Hon var lite försiktig i början, men efter en stund så satt hon helst i knäet och med frambenen över axeln. Normal, nja det beror på hur man ser det.

Tog med min bror Walter ut till stallet. Han ville springa en tur, så jag lyckades få honom med på en tur tillsammans med mig och Kilroy. I tillägg till detta hade vi med Tess. Det var full rulle genom skogen, trodde nästan vi skulle gå omkull. Kilroy som hade ögonen på min bror och ville inte var sämre han, hade ingen tanke på att lyda min order. Walter har 2 ben, Kilroy 4 och dessutom inte lika smidig i svängarna. Ingen servostyrning här heller. Var hem en sväng, innan jag ensam vände tillbaka till stallet.
Väl tillbaka i stallet upptäcker jag en 3 cm lång träflisa som sticker ut strax ovanför hoven. Jag får halvt panik och skall försöka dra ut den. Drar den såklart åt fel håll och den går av och resterande delen går inte att få ut. Prövar med allt möjligt, tänger, pincett mm. De slutar med att ambulatoriska veterinären får komma ut. Första maj = helgdag = dyrt! Inte nog med det. De gör en rutinkontroll och lyssnar på lungor och hjärta, och just vid hjärtat lyssnar hon länge och frågar om han är helt frisk i övrigt. Hon upptäcker att hans hjärta slår lite konstigt. Där vart 4:e slag skall va, kommer inget. Jag blir nog helt vit i ansiktet, jag och Jeanette (medhjälpare när jag inte är hemma) ser på varandra och tänker att nu är det kört. Veterinären ser våra vita ansikten och säger att det inte behöver betyda något, men rekommenderar oss att checka de med en hjärtspecialist.
Inte nog med detta, han skulle få pencilin injecerat i halsen med en jättekanyl också. Har varit med om en nära väns häst som tragiskt gick bort av en pencilinchock, så minnet sitter än kvar. Och även om risken är minimal att de sker, så var jag rejält skakig dagen efter när jag skulle sätta in kanylen. Det känns som den skall gå in och sen komma ut på andra sidan halsen. Kvällen avslutades med ett stort rött jättebandage upp till knäna (såret var ca 5mm stort). Syns på 2 km avstånd!

Helgen gick mycket åt till att vårda den stackars sjuklingen. Hann dock med en utekväll på älskade saluhallen i Uppsala med Linda. Träffade på en hel hög med folk jag kände, vilket var sjukt kul=) Lisa och jag tog en fika och gick igenom senaste skvallret på hästfronten. Vi är ostoppbara på det området.

Då SLU inte hade några tider lediga för EKG-test drog vi hela vägen in till Solvalla till deras hästklinik. En veterinär förklarade det med att det förekommer på ett antal hästar och så länge de inte mår dåligt över detta, så är de bara att köra på. Så vi kunde dra hem och fortsätta som vanligt, och invänta ytterligare en jätteräkning.

Blev en intensiv helg hemma minst sagt. Fortfarande trött och sliten, även om jag kom tillbaka hit för en vecka sen. Veckan som varit har mest jobb och sova, känns som jag fått mkt vettigt gjort... Eller kanske inte. Dags att sova

HELVETE Uääeeeh! &%/¤/#¤&%

2009-04-30T17:14:00.004+02:00

Så känner jag nu...

Skulle ha suttit på ett plan nu, ner till underbara Oslos flygplats. Visste att det var fullt, så de var jag beredd på. Men hoppades att någon skulle bryta benet, missa bussen till flygplatsen eller nåt annat oskyldigt, så jag kunde få komma med. Men nejdå. Någon gång under dagen går någon in och bokar upp 5 crew för det flyget. Vilket innebär att flyget blir stupfullt!
Crewet går alla gånger före mig, så chansen att komma med minskade drastiskt. 10 min innan planet går frågar jag en av de som checkade in om det var helt kört, eller om de fanns någon chans. Boka om får jag som besked, det såg för mörkt ut. Samtidigt står 2 värnpliktiga från försvaret, och vet inte om de får komma med. De skulle få ersättning på 150€ ifall de skulle bli kvar, något som jag endast kan drömma om som reser på standby. Jag ringer Anelin som bokar om bägge flygen hem, såg rätt mörkt ut även nästa.. Precis när jag är på väg att gå, ropar han från incheckningen.. Vänta, de kan finnas en chans.. Jag lyser upp som en sol och håller tummarna. Massa dividerande fram och tillbaka. Tillslut får vi alla 3 ok på att få följa med, och ingen är lyckligare än mig! TUSEN TACK ropar jag och bokstavlige dansar genom gaten ner till flyget. Lyckan varade ca 60 sek, tills en bitchig manlig kabinchef stoppar mig vid ingången av flyget. "De får följa med, men inte hon" säger han och pekar på mig.

Kan ju lugnt påstå att jag inte dansade tillbaka. Hade det inte varit för den manliga bitchen utan hår och den superljuuuusa rösten, så hade jag accepterat detta..
Aja, det blir en skriftlig klagan helt enkelt! Får skriva den på norska, annars sätter väl Customer Relations över den till mig...

Nu sitter jag här och väntar på att kanske nästa flyg kan tänkas ha mig med. Tromsö's bredbandsuppkoppling verkar vara ett arv från U-land någonstans i världen. Vet inte om jag är mest arg på internetet jag betalt dyra pengar på eller bitchen i kabinen. Eller kanske för att jag stressat mig igenom 1,5 dag och sen spendera dö-tid och

Skulle se om det var någon idé att ta in på hotell, iochmed att min sömnbrist börjar göra sig väl påmind. Den lilla energi jag har nu, kommer nog vara tills kaffen jag drack slutar verka.
Nu står det emellan att bo på en bänk på Gardemoen (och vakna stel och kantig), ännu dyrare hotell eller sova hos Helga och Helen i Oslo typ ett fåtal timmar och supportra ännu ett dyrt tåg... Helvete vad allt är dyrt just nu...

Over and out...

Okompitent Caroline och samtal från Herr Langballe

2009-04-29T17:49:00.007+02:00

Hej dagboken... avslutas med en stor suck.

Stresscaroline har övergått från ha sprungit runt som en förvirrad höna och halvt hyperventilerat både här hemma och nere i byn, till en ihopskrynklad trasa som sedan strandat i soffan. Har egentligen sjukt mkt jag borde göra och här sitter jag med min blogg.
Jag borde hänga tvätten så den blir torr till imorn, jag borde laga mat (magen protesterar högljutt), borde betala hyran för huset och min fattiga mor och bror, borde packa min väska, ladda min mp3 (både med batteri och nya låtar - sommaren och höstens 2008 "innehits" är ganska mycket ute i kylan just nu) och dessutom något annat viktigt. Någon stal dock all energi, och den är nu spårlöst borta..

Denna dag startade kl 06,45 på jobbet, vilket gick helt fint förän gångs skull. Det är nästan tyst och det är måsar som flyger runt och skriker. Egentligen är det inte så vackert att lyssna på, men de är sommar för mig. Dock så bör man blunda så man inte ser alla snödriver och stänga av all känsel, så man inte märker att det inte är särskilt många + grader ute.
Dagen flöt på rätt hyfsat. Satt i möte en timme, det känns viktigt - som man en uppsamling av vuxenpoäng. Ligger lite efter på den punkten...

Dock är det ett mail i min inbox som jag gnager mig lite grann. Argheten har gått över, men jag måste bara hitta ett bra svar. Jag blev kallad helt inkompetent och dum av en kund som hade åsikter på ett svar han hade fått på ett mail. Han ansåg att jag skulle hitta en annan mer kompetent person för att svara på sånt. Det skiter jag i, men han skall inte få sista ordet. Har säkert läst de 15ggr och fortf inte hittat ett bra svar.. Fan..

Förra veckans bästa namn måste nästan nämnas här, sorry kan inte rå för det. Mr Langballe (norrman) och Mrs Surballe (danska). Skall dock tilläggas, de ringde in vid 2 olika tillfällen, och så vitt jag vet känner de inte varandra. Kanske skulle ordnat dem en blinddate?

Imorn drar jag hem =) Lagom till Kvalborg / Valborg. Det är dock en chansning, flyget härifrån Tromsö är fullt. Men jag hoppas piloten är snäll och placerar mig i cockpit eller på en "klappstol" om de visar sig att alla dyker upp. Landar dock försent (kl 22) för att orka dra in till Uppsala för att fira. Då har väl de flesta däckat av i en buske utanför slottet eller i ekonomikum. Nej, så sova får de bli.. Kan kanske övertalas..
I vilket fall blir jag hemma till onsdag morgon, vilket skall bli helt underbart! Minisemester=)

See you in tha hood back home!

"Men lilla gumman då...."

2009-04-23T23:02:00.003+02:00

Vad gör jag här på bloggen nu egentligen? Klockan har passerat 23 och jag skall upp igen om några timmar för att gå till jobbet. Men stresscaroline har inte riktigt funnit ro'n för att kunna sova. Har precis kommit hem efter en underbar kväll på jobb (skall läsas med en ganska stor portion ironi). Nån hade fuckat upp schemat och jag hade blivit förflyttad till att ha en 1/4 eftermiddagspass till 1/2kvällspass. Något jag accepterat och får avdrag ett par timmar någon annan dag, så det är lugnt. Men att kvällen skulle innebära kö på alla linjer, där ett antal suttit i kö i 25min kändes inte helt ok. Ingen kordinator eller teamledare, Arvid (en av dem) lämnade vakttelefonen till mig och flinade och drog 10 min efter jag loggat mig på.
Vi var väl halv styrka, vilket inte är ok.
Hann skumläsa igenom mina inkomna mail från kunderna, och upptäckte att hälften av dem var rena hatmail/svar på det jag tidigare svarat på, i denna stilen: "men lilla gumman, nu är det såhär...". Läste en mening i varje och hoppas på att jag är på humör på att svara på dem imorn.. Annars finns de risk att det blir hatmail tillbaka. Mina skor som inte alls är gjorda för snösmältning och regn var dyblöta redan efter 2 steg utanför dörren, och var långt ifrån torra då jag drog dem på för att gå hem igen. Någonstans där tar mitt tålamod slut på vägen hem, och de slutar att jag trampar i varenda vattenpöl i ren protest och stampar även lite hårdare.

Hade egentligen en ganska bra dag, men som vände någonstans på eftermiddagen och gjorde allt för att ställa till det för mig. Jag och Vivian hade studiebesök på Tromsö's flygplats. De "gamla rävarna" har haft sina studiebesök i Balticum eller på Oslo Gardemoens flygplats. Men vi fick ta buss 40 (som vi själva bekostade) och besöka våran miniflygplats. Nu skall jag inte klaga, för vi hade egentligen en otroligt trevlig vistelse där. Vi fick vara med vid incheck, se våra älskade kunder face-2-face, vara med ut på en avgång - både in i cockpit och ute i lastutrymmen mm. Vi blev erbjudna att följa med tur och retur ner till Oslo i cockpiten, vilket jag egentligen hade haft möjlighet till, men kände att orken inte fanns där. Men vi fick gärna följa med på andra turer=)
Det är något speciellt att vara ute på en flygplats, det är något med flygen och just stämningen som faschinerar mig, men det är svårt att sätta fingret på de.

Den som hängt med i bloggen, sen tidigare så skrev jag om min bokade plats i soffan här i tisdags. Det gick ju åt skogen. Hade precis blivit klar med vår köttbullsmiddag då telefonen ringer från ett Oslonummer och det är en telefonsvarar röst som svarar. Får besked om att detta är en övelse från flygbolaget, och rösten frågar om jag kan infinna mig på kontoret om en viss tid, och får flera val att göra. Väljer att jag kan vara där inom en timme och lastar över köttbulleansvaret till Kristian och drar. Var ju så sjukt hungrig, så jag hinner få med mig 2 på vägen... För några veckor sen valde jag att gå med i kristeamet, och fick de bekräftat här för några dagar sen
Får besked om att vi har en övning där caset är ett bombhot på ett plan. Vi skall nu sätta upp ett callcenter och ta emot samtal från anhöriga och annat folk som undrar, i detta fall teaterfolk. Vi får noll info om vad som sker och hälften av oss får telefon från en och samma galna polack som hade sin "dååååter on de pläjn, aj wånt maj bejby, naow".
Nu hoppas jag på en kurs, så jag kan vara lite mer förberedd tills nästa gång.

Dags att sova, dag imorgon också.. Jag röstar för att den blir bättre och att jag kan svara mailen med ett solskensleende i stället för "men lilla gubben då...."

Flyttgummekarriär och pingvinen mot sthlm halvmaraton i höst

2009-04-19T19:49:00.003+02:00

Soffan är intagen, filten kidnappad, datorn i knäet, svindyrt blåbärste är kokat - jag rör mig inte ur fläcken förän det är dags att gå och sova... Kanske kan jag tänka mig att gå till köket 4 m iväg och laga mig en middag lite senare.

Hemlängtan är stor just nu. Fick ett långt mail av min kära mor igår, som bifogade en del foton hemifrån. Där är det april och vår - dvs som det skall vara. Vitsippor, blåsippor, sol, värme och snöfritt. Här däremot var de snöstorm i helgen, speciellt då jag trippade hem i mina små klackskor kl 03,30. Det var jag emot stormen! Resterande del av Tromsö's befolkning susade förbi mig i varma bussar och taxibilar.
Nu har minusgraderna övergått till circus 1+ och den hyfsat torra snön har förvandlats till någon form av snöblandat regn som går i sidled. Lägg där till decimeterdjupa slaskpölar på alla gator.
Trots detta + en sjukt tidigt start på jobbet denna dag (06,45), så har det varit en ganska bra dag. Är sjukt nöjd med livet och känner mig som hemma här uppe. Vilket jag aldrig gjort tidigare när jag varit ute och farit överallt.
Det ända jobbiga är att det är ett sånt stort projekt att ta sig hem, det krävs så mkt planering. Saknar min familj, Kilroy, släkt, vänner och vädret. Vintern här är lång, och sommaren väldigt kort. Jag har tagit mycket för givet tidigare, som när det gäller för exempel släkten, men jag saknar alla mina mostrar, fastrar, farbröder, mormor och kusiner i alla åldrar.

Jag har ordnat min image lite, den stämmer lite bättre (?) överens med sitt rätta jag. Igår tog jag ett stort steg i mitt liv och la in lite blonda slingor i håret. Nu kan jag skylla en del av alla missar på att jag är lite blond. Tidigare så har jag skyllt och ursäktat att jag är från Sverige, och där problemet ligger. Nu har jag ytterligare en. Fint blev de, och stort tack till Vivian som var en tålmodig vän som orkade ordna detta.

Ny karriär som flyttgubbe? I fredags samlade jag ihop alla energier som gick och hjälpte Vivian och hennes Kurt att flytta till en annan lägenhet. Var en ganska okomplicerat flytt egentligen, så det var inom som samma hus. Jag sprang där emellan lägenheterna med saker hängades runt halsen, lampor i ena handen och kuddar i andra. Det egentligen ända som inte gick som de skulle den kvällen var deras stora skinnsoffa. Vilket jäkla schabrak, det slutade med att vi fick bära upp den på taket och sen hala ned den ner på deras balkong. På taket var de nästan en meter snö, och man kan lugnt säga att det inte var byggt för att lyfta ner soffor till våningen under därifrån. Vivian blundade och återupprepade "nej, nej, nej, nej, nej". Soffan kom säkert ned, men den följer nog inte med tills nästa lägenhet vid en annan flytt om man säger så...
Kanske kan kombinera det med att köra lastbil, som jag föreslagen av vår norska hovslagare i USA. Jag klagade på att det var så mkt intriger och bråk med att jobba på en kvinnodominerad arbetsplats, och sa att jag hellre ville jobba på en mansdominerad plats. Han var tyst en stund och säger sen: "Jag vet vad du skall bli - lastbilschaufför. Du är ensam och det är garanterat bara män".. Perfekt, skall ringa och tacka dig sen när jag kör på autobahn genom Europa....

Igår var min vilja gjord av stål. Envishet och målmedvetenhet är egenskaper som jag innehar, iaf inom vissa områden. Har inte sprungit på länge, pga en halv förkylning som legat på lur. Men igår var de slut på vilan. Gav mig ut i snöstormen, högsta volym på mp3:n för att överösta både trafik och blåst. Det var som att springa i en vägg, kom absolut ingenstans! Kommer en halv km och blir omsprungen av en tjej, med sjukt långa ben och håller 110 km/h jämfört med mig. Jämförde våran steglängd, jag dock väl ca 3/4 av hennes steg. Giraffen vs pingvinen! Jag hatar att bli omsprungen, jag skall vara den som springer ikapp och om! Så länge jag är ca 2 m före så är jag nöjd. En mil klarade jag mig igenom. Måste börja satsa seriöst här nu om jag skall kunna klara av sthlms halvmara i höst..

På tal om hemlängtan så skall jag och Kristian fixa en riktig köttebullemiddag. Det är en del av mitt led att bota min hemlängtan. En annan del är att jag skall försöka ta mig hem till nästa helg.... =)
Over and out

Blåmärken, WASA-loppet och bortsupna referensnummer

2009-04-11T13:29:00.014+02:00

Hur kan man klaga på att det är sandat för mycket på gatorna? Hårtorken en effektiv (?) vårhjälp. Wasaloppet nästa, och kunde verkligen Danmark överleva Bridget and Jones-attacken?

Skäms nästan att jag inte skrivit på så länge. Har dock varit fullt upp och jag kan inte skriva korta inlägg, speciellt inte när det skett så mycket på den senaste tiden.

På kontoret går snacket om "de jävla svenskarna". För ett tag sen så reser sig plötsligt en kollega från telefonen, och väser "jävla svenskar" och går ut genom dörren. Dags att skärpa till sig på telefon nu kanske därhemma? ;-P

På tal om jobb, skulle inte folk (nu menat alla) ligga hemma och jäsa med påskmat och godis? Istället verkar folk ha samlat på sig ett års klagomål, supit bort alla referensnummer med flertalet "nubbar", missat flyget och sen ringt till oss och bett oss ordna mirakel. Som förexempel fixa plats på fullbokade flyg, be flyg vända i luften för att hämta försovna resenärer och dessutom sätta upp nya flyg. På tal om jobb så borde jag vara mer effektiv än vad jag är. Merparten av detta har skrivits på jobb, visst det är inte så mkt telefon då jag sitter på försvarsbokningsavdelningen för tillfället (inte kapitulerat än, haha). Men svara på mail kan man ju alltid göra, men mitt huvud är mer tomt än vanligt. Och tomma email har inte gjort någon gladare..

Folk här i norr är väldigt duktiga på att skicka in insändare till lokaltidningen. Vissa är såpass duktiga (?) att samma avsändare återkommer dag efter dag. För ett tag sen diskuterades det flitigt om snöröjningen icke vara eller vara. Ett flertal skrev "sanda inte så mycket - mitt barn vill åka spark till skolan". Jag säger "sanda mer - jag vill inte slå ihjäl mig när jag går på jobbet!!".. Jag har redan nu blåmärken på halva kroppen i skiftande färger, ser ut som jag genomgått en misshandel. Speciellt höger höft har levt ett hårt liv här uppe och vart den som offrat sig när jag ramlat.. Under vissa dagar klarar jag inte av att hålla mig på benen en hel dag utan att ramla. Fel skor, dålig balans, dålig sandning - vad vet jag? Har lite funderingar på att mina fysioterapeutstuderande sambos skall göra en utredning - de lär få högsta betyg om de finner ut vad problemet är med "Miss Mission Imposible" är..

Förrförra helgen var det exotiska Danmark. Efter 3 månaders slit var det äntligen dags att få använda mina standbybiljetter och hälsa på landet i syd. Aldrig varit där, men känner ändå en hel hög danskar. Dessvärre visade det sig att ingen bodde i Köpenhamnsområdet, så det blev endast Linette och Sofia jag hann träffa.

Sofia är en gammal kompis från Stall Skålstatiden - denna plats stod för en stor del av min uppfostran (på gott och ont). Jag och Sofia hann gå igenom en hel del - avramlingar, skandaler, alla ridskolebarn som var 11 år nyss och plötsligt tar studenten mm mm.. Ett antal koppar kaffe, promenad på Strøget och lunch på världens mysigaste café var de dags att säga hejdå till Sofia och hennes marsvin och vandra ner till stationen för att försöka lokalisera min andra hälft - Linette (Jones). I Usa bodde vi ihop, jobbade bredvid varann och umgicks all ledig tid. Vi gick under namnet Bridget and Jones från filmen med samma namn pga våra klumpigheter. Vi avlöste varandra genom att glömma saker, göra fel, hamna i pinsamm situationer mm.

USA levde farligt under vår tid där, och det är frågan om de verkligen har hämtat sig än..?
Vilket underbart återseende, det finns på personer som känner mig så väl som hon.

Så här kan de gå - kanske därför ingen ville umgås med oss..?

Ett stort steg för Bridget and Jones, men kanske ett litet för mänskligheten, skulle man kunna säga att vårat språkskifte är. Resterande av mina danska kompisar har jag alltid pratat svenska med, medans Linette som jag lärde känna först - alltid pratat engelska med. Nu denna helg var det slut på engelska och in med svensk-danska. "Jeg snakker däääänsk"...

Helgen hann vi med mycket skvaller, gamla minnen, köra häst (herre gud så underbart!), gå trav, bio, hälsa på hennes familj, gå ut, dansa loss totalt på dansgolvet.. Jag har inte fällt många tårar vid avsked tidigare, men det här kom det en hel skur!

Danmark överlevde Bridget and Jones - men hört att de är fortfarande lite i chock. Nästa lands tur för oss är Sverige, sista helgen i maj.

Väl på Kastrup fann man inte mig i systemet. Det tog en himla tid innan jag lyckades få en biljett, tydligen stod jag uppskriven dubbelt på flyget. Det var dock inte slut där, vid gate så har de också problem att få ok på min biljett. Till slut får jag gå på och trodde att då var allt ok, bara slappna av och luta sig tillbaka - då detta meddelande går ut i planet "Kan Caroline Nerlander kontakta kabinbesättningen tack". Folk måste ju ha undrat vad fan för person jag var, kan inte komma igenom ett ställe utan att bli stoppad. Det var dock inget större problem.. Hann med en natt hos Helen, Helga och Tessan innan det dagen efter drog vidare upp till min "hood" i snön
----------------

Jag har varit på min första riktiga "hyttetur". För den som inte vet vad en hytte är, så är det en typ av sommarstuga. Skillnaden är att svenskar endast pallar och ta sig ut till sina hus när det är sommar och varmt en vecka. Norrmännen (gammal som ung, stadsbo som lantis) besöker sin hytta så fort det finns ledig tid. Jag var ut till Dåfjord, 4 mil fågelvägen (10mils körväg - många berg att runda). Något som är lite sjukt är att man kört mååånga mil, och sen rundar du nästa fjäll och du ser Tromsö precis över vattnet. Dit var jag med Vivian, hennes pojkvän Kurt + hans familj.

Väl på hytta så har jag "vart på tur på ski". Inte åkt längskidor sen jag var 12, så hade inte riktigt förväntat mig någon större succé. Men nu funderar jag på att ta även Wasaloppet i 2010. Om ni ser på följande bilder, så borde jag vara en given vinnare... =) Haha

Checka in stilen! Ni vet vart ni läste de först!

Detta är min segergest vid Wasaloppet 2010 !

Jag och Vivian på tur

Var även ut och gick en långpromenad längs havet. Snacka om terapi för huvud och själ. Någonting jag saknat här i Tromsø så är det att promenera/springa utan behöva slåss med bilar, bussar och annat folk. Plötsligt kunde man höra vågskvalpet, höra snön droppa och måsarna runt omkring. Freak? - ja kanske.. Men de står jag för.

Så här bra gick det när jag skulle testa snowboard....

Dags att ta fram hårtorken och börja föna bort snön, iaf i trädgården, det går lite trögt på "naturlig väg". Måste dock gå och köpa en då jag inte äger en själv. Har alltid haft folk i min närhet som ägt en och därmed aldrig haft behov av de, men ingen (!) av mina gutter äger sån, så det är väl kanske dags för en egen. Det finns några få nackdelar med att bo med gutter -och det är klädråd, låna kläder, innehav av speglar och andra girlieting.

Dags att runda av och låta er få ro. Hade gott och kram på er alla

My hood!

2009-03-23T21:41:00.012+01:00

Måndag var det igen, och förän gångs skull så känns det inte så tungt. Denna vecka är det endast 3 jobbdagar, och det skall jag väl överleva. Sen är det Köpenhamn=D

Tänkte lägga upp lite bilder från min hood och den senaste tiden påhitt. Har dock inte fått min riktiga kamera än, så ni får hålla till godo från min mobil.

Vi har "riktig" visning på huset imorgon. För varje visning som de har här, desto mer rädd blir jag att någon annan också tycker om vårt sockerbitshus och vill ha de. Jag själv skulle nog aldrig köpa huset, men det är perfekt som kollektiv! Grannhuset (som ser exakt likadant ut) såldes för ett par veckor sen.. Håller tummarna!

Helgen bestod av inflyttningfest hos Vivian en kul blandning av folk=) Jag och Therese lyckas att ordna bord (!) på Flyt (ingen var stoltare än vi)- vilket jag anser är överlägset bästa stället i byn! Bra musik och skön blandning av folk. Någonstans mitt i de hela kommer jag på att jag måste dubbelchecka så att allt ligger kvar i väskan. Jag börjar riva i kaoset som är under bordet, bland skor, jackor och ben. Det visar sig att mina saker ligger utspridda under hela långbordet. Hade jag varit mindre klar i huvudet hade jag nog vandrat därifrån med tom väska. Alla var inte lika glada för Flyt och så vi fortsätter till Mejeriet. Kvällen avrundas med nattbussen hem - blivit så lat på sista tiden. Vanligt folk skulle kallat de att jag blivit normal, som inte tagit den 35 min långa promenaden uppför mördarbacken i högklackat...

Here is my hood - enjoy!

Snö i alla former, snacka inte om vår - för det är det inte här förän i maj (förhoppningsvis). Det har snöat 5 dagar av 7 den senaste veckan...

Utsikt från skidbacken - not to bad=)

På väg ut mot Sommarøya - plötsligt hittade vi en nästan vit strand

Bron till Sommarøya - på en sån ö skall jag leva mitt pensionärsliv

Jag på Sommarøya - Troms smultronställe

Vivian - alias Makkara, we're Norwegians team no 1

Hardworking girl! - "Bagage må du lægge till på flyplassen, for ett gebyr på 80 kroner. Rejsedokumenten laster du ned fra hjemsiden i den venstre margen..." Vivian har kommit till den gränsen det funkar att prata och halvsova samtidigt, de funkar på 4 av 5 samtalen.. Haha

kan inte sluta skratta...

2009-03-18T23:23:00.001+01:00

Det kunde lika gärna varit jag i alla klippen...

Mer impulsivitet och spontanitet till folket!

2009-03-18T08:40:00.002+01:00

Just så... Efter ha avslutat en ganska dryg jobbhelg, så var det äntligen dags för en ledig dag på måndagen. Kan man föresten börja veckan bättre än en ledig dag? Tror inte de.
Lördag och söndag var inte mina dagar, var väl inte direkt fysiskt trött, men hjärnan hade satt sig på off och bidrog till ett kanske mindre bra humör. Perfekt i ett servicejobb.

På måndagen satt Vivian och jag nere i byn och tog en lunch och kaffe. Vi pratade om att försöka hitta på några planer, dra iväg någonstans. Jag har ju haft mina klaustrofobikänslor och starkt funderat på att hyra en bil och bara köra. Någonstans där så kom idéen upp "vi hyr en bil! Idag! Nu? Ja!", skall tilläggas att kl var ca halv 3 och halvt snökaos. Så vi sprang hem, googlade fram alla hyrbilsbolag i stan och ringde runt. Det slutade med att vi fick napp med begagnade hyrbilar, så vi kastade oss i en taxi och åkte dit. Vi skriver kontrakt och får en stor Zuzuki-jeep med 4 hjulsdrift (vilket visade sig vara nyttigt sen). Jag är överlycklig för att få köra bil igen, så vi drar iväg norrut. Tyvärr visar sig radiokanalerna dö ut när man rundade nästa fjäll när vi lämnat ön, så det blev Vivians cd-skiva som gick på repeat. Första destinationen för team Norwegian blev Lyngen drygt 10 mil bort. Där hälsade vi på en av hennes kompisar.
Precis när vi skall dra tillbaka ringer hyrbilssnubben och berättar att de är 4hjulsdrift på bilen och rekommenderar att vi skall använda den pga det dåliga väglaget och snön. Kan inte riktigt bestämma mig för om han var rädd att jag inte kunde köra och rädd om bilen eller om han ringde av omtänksamhet...?
Vi kommer iaf hem utan skador på varken bil eller oss.
Nästa dag gick turen till Sommarøya, vilket var lite närmare. Den här dagen var det bitvis sol och fint väder, så de gick faktiskt och se vad man passerade. Dagen innan var sikten så dålig.. Vägen ut dit var otroligt fin, små byar, fiskebåtar, stora fjäll, massor med snö och fin utsikt. När vi närmar oss ön, så passerar vi flera nästan helt vita sandstränder. Påminde nästan lite om en medelhavsö med turkost vatten och sen den ljusa sanden.
På ett ställe som Sommarøya skall jag leva mitt liv som pensionär. När vi kom in på byns ända café satt säkert hela pensionärskommitén där inne och åt våfflor och snackade skit. Tyvärr blev besöket alldeles för kort, pga att vi båda hade jobb igen kl halv3.

Bilen ja. Ingen hade talat om att det var en maxlimit på hur många mil man får köra. Tydligen var den på 20 mil, en gräns vi passerat med mer än dubbelt! 43mil avverkade vi. Visst förstår jag att det är en maxlimit, men tycker de är lite dumt att vi inte fått information och avstånden här i norr är ganska mycket längre mellan saker och ting... Så det fick vi betala extra för. Dock var de värt de=)

Mamma och pappa stod för förra veckans bästa överaskning. Med posten hade de skickat ett stort paket med massor av gott, choklad, godis, lingongrova, kaviar, salami och några påskprydnader som jag gjort när jag var liten. Med låg ett jättefint kort. Tror nog det landade en liten tår i kortet. Tack!

Nästa vecka är det Danmark och København som gäller och en visit hos Linette! Ser så mycket fram emot de! =D
Snart på väg till jobbet, och egentligen skulle jag ha städat mitt rum istället för att blogga. Har haft "just drop it" i mitt rum de senaste dagarna, så de ser inte så fint ut.

En försmak på livet som 95åring

2009-03-12T22:21:00.008+01:00

Idag fick jag en försmak om hur det känns att vara 95 år. Bokstavligt talat ramlade ur sängen och in i badrummet. Stelare och osmidigare person får man leta efter, det ända som saknades var rynkor och vitt hår. En kombinerad träningsverk från ridlektionen igår, skidåkningen dagen innan och snöskottningen från altanen igår hade gjort sitt. Snöskottningen skulle jag ha gjort för 1,5 vecka sen när den väl ramlade ner. Erbjöd mig att ta halva när Lars startade på projektet, men den puderlätta snön var nu utbytt från mjuk lössnö till en en ganska tungt och tjockt lager hård snö. Snöskottningen bidrog också med ett kvadratcentimeter stort skavsår på tummen som nu lyser rött. Men har man guldfiskminne så har man...

Igår var jag och Vilde till ridskolan för våran lektion. Såg verkligen fram emot de, och den mycket bekanta hästlukten var helt underbar! Med risk för att låta som ett psykfall, men det finns inget mer rofyllande än att höra hästar tugga på lite hö och sen känna hästlukten. Min nya polare och teammate var en korsning mellan en arab och kallblod och han hade det passande namnet Pegasus. Supersöt, men rätt oduglig - min kära gamla Kilroy hemma är en stjärna jämfört med detta. Dock var lektionen en stor besvikelse. Det var back to scratch direkt. När ridläraren frågar om vad "ställa hästen" är, då förstod jag hur låg nivå vi låg på. Min lillebror Tim som ridit drygt ett halvår skulle klara av lektionen. Vi betalade 350 kr var för att dessutom dela ridhuset med 2 andra privatryttare (läs ridlärefjäskande tonårstjejer).... Usch vad elak jag är, men de var dyrt redan innan.
Dessutom var hon så otroligt oengagerad, så jag tappade all motivation. I vanliga fall brukar jag vara helt slut efter en lektion, men inte denna gång.

Kvällen sen spenderades på jobbet med att ringa på Schedule Change, kul med lite omväxling. Hade en 15 min samtal med en polack, där jag försökte förklara för honom att de var en ändring på hans pappas flyg. Problemet var att han kunde bara "small english", så tillslut fick jag en kollega polskpratande kollega i Baltikum att ringa upp honom och berätta om ändringen. Tyckte lite synd om honom, tror han trodde de var något problem med hans far eller något.

Ibland är så jag skäms över mig själv. En kund ville att jag skulle försöka spåra delar av hennes bagage i förra veckan, något som hon egentligen kan göra själv. Började på det hela, men kom aldrig så långt pga de avdelningar jag var ute efter hade stängt - vilket jag meddelade henne. Lovade att ringa tillbaka, men placerade kom-ihåg-lappen längst bak i min mapp, och ooops den hittade jag under denna eftermiddag. Nu har de gått så lång tid att jag skäms att ringa tillbaka till henne... Kundservice, nja. Skäms jag? Lite... Som tur är inte alla som mig...

Dags att sova, annars är jag 95 år även i huvudet imorn- har en underbar jobbhelg framför mig! Förhoppningsvis så är jag tillbaka på 22 år igen när jag vaknar=)

Stått på ski=)

2009-03-10T17:11:00.004+01:00

Jag har åkt skidor idag i lilla Kroken. Trött? Ja..Öm? Jaa.. Glad? Jaa=)
För första gången så lämnade jag ön och drog över till "andra sidan". Vilken frihetskänsla det var att åka med bussen över bron och lämna Tromsö bakom sig. Inget ont om Tromsö, men efter ha varit här oavbrutet sen i julas, så var det kul att se något nytt! Jag kan tänka mig att det är lite som en fånge i ett fängelse den dagen den släpps lös igen. Det var strålande sol och inte allt för kallt - det vill säga perfekt. Eftersom mitt umgänge inte verkar så glada i att åka skidor, så drog jag ensam. Allt var inte frid och fröjd. Mina pjäxor tog dö på mycket av glädjen. Efter 10 min på så har man en inbuktning i vaden efter pjäxkanten och foten är blå pga blodbrist. De går fint när man kör nedför, men så fort man står i liften så blir smärtan ganska påtaglig. Skidåkningen gick ganska fint, slogs om liften med en massa sportlovslediga störtloppare i 5 årsåldern. Hoppas de är välförsäkrade....
T-krokar/T-bars/ankarliftar måste vara djävulens påfund, här pratar vi pina. Kanske blev man för bortskämd med bekväma sittliftar i Fernie.

På vägen tillbaka så skall jag korsa gatan nere i byn. Jorå Caroline halkar på en isfläck och far i backen. Jag hade hoppats att ingen skulle ha sett min lilla tabbe, och muttrar något i stil med "jag är ok!!!" (typ låt mig va!) till alla som undrar om jag är okej. Jag och isfläckar är en ganska dålig kombination, blir så sjukt irriterad när jag halkar och de gäller även de gånger jag håller mig på benen. Inte nog med att jag ramlade så lyckades jag med att förstöra skalet på en pjäxan. Lyckas man det det, så är man ganska duktig!
Suck, hade inte upptäckt det om inte Kristian kikat på dem för att se om han kunde få ordning på passformen på dem. Praktiskt att ha mannfolk i huset när de kommer till praktiska ting, dock inte lika behändiga när de gäller val av kläder, smink och att låna enkla ting som en hårtork (alltid haft någon i min närhet som ägt en sån och använder de så sällan). För exempel finns de ingen ordentlig spegel, badrumsspegeln så ser jag endast från axlarna och upp på mig själv. Hittade en superfin spegel, men som blir omöjlig att ta med sig hem och för dyr för att ha bara ha här ett par månader.
Pjäxorna skall jag lämna in hos en av Kristians arbetskollegor på Intersport så skall vi nog få ordning på dem.
Nu börjar min jobbhelgsvecka imorn. Yeeey vad skoj. (skall läsas med aningen ironi).
Imorn skall jag för första gången på länge rida lektion med Vilde från jobbet. Bara att se en häst glädjer mig mycket=) Skall försöka ta mig till en butik och köpa ett par ridbyxor imorn, behöver i vilket fall ett par för framtiden. På tal om hästar så skrällde min ena sambo Lars ordentligt med att frivilligt se norska V75 här i lördags=)

Min dosa till internetbanken är borta igen! För en månad sen var den också borta, men då visste jag att den åtminstonde var i huset. Nu kan de va precis var som helst i Tromsö...

Anyway, it's been a good day!

klaustrofobi

2009-03-07T20:16:00.005+01:00

Tiden går så sjukt fort här uppe. De är nästan så man glömt att solen gång faktiskt var under horisont och osynlig under vad man då tyckte var lång tid. Nu är vi säkert ikapp er där i söder;-)

Har någon sjuk abestinens för att göra något. Åka skidor, köra häst, klättra upp på ett berg, grilla korv ute, köra bil, sätta mig på ett flygplan vart som helst, någonting. Klaustrofikänslor börjar uppdagas i mitt huvud. Tromsö i all ära, men inte sett mer än den här ön här uppe. Aldrig har väl avsaknaden av tillgång på bil varit så stort.

Varit så nära ett flertal gånger att komma iväg och åka skidor. Förra helgen hade Kristian lyckades lura på mig att följa med på ett studentarrangemang (nej inte student än) med skidåkning, afterski, bussresa, boende och liftkort i Målselv 2 h iväg. Kände inte någon som skulle dit, förutom Eirik jag skakat hand med en gång tidigare.

Anmälde mig iaf. Lördag morgon skulle de ha varit upphämtning på Universitetet, så jag pallrade mig dit, vilket var ett projekt i sig. De har inte snålat med vikten när det gäller skidutrustningen kan man lätt konstatera... Eftersom jag aldrig varit på universitetet, så var jag ganska lost, men tänkte att folk borde ju dyka upp snart. Men ack så fel jag hade... 5 min innan upphämtning ringer jag Eirik och undrar om jag verkligen är rätt, jodå de var jag. MEN efter lite efterforskning så visar det sig att bussen är cancellerad och de har missat att informera mig om detta. Så där står jag och ser dum ut. Målselv lovar att försöka fixa någon annan transport och att de skall ringa mig. 2 h senare (kl 12)har jag gett upp att vänta och ringer då tillbaka, då säger en av arrangörerna att de blir någon från skidanläggningen som får hämta mig. "Jaha, men är de på väg eller" undrar jag.. Öhh nej, men de åker strax, så de är väl där vid 2tiden, får jag till svar... Då gav jag upp, tyckte jag varit otroligt duktig som ändå varit så tålmodig och på så gott humör. Bad dem betala tillbaka allting, och bar sedan hem allt... Vad fick jag ut av de? Jo värkande axlar och rygg..

Som tur finns de reservplaner, så kvällen avrundades med personalfest nere på kontoret. Kul att se folk i lite mer avslappnande former. Kvällen innehöll även ett quiz och mitt lag döptes av mina lagkamrater till de ganska opassande "Svensktopparna". Tyvärr gjorde namnet inte oss till några vinnare. Jag, Tonje och Per fortsatte ut på diverse barer efteråt. Blev en ganska trevlig kväll, även om de kanske inte är de bästa substitutet för skidåkning.

På tisdag skall jag åka skidor - spela roll om jag måste dra själv, det regnar, stormar, måste dela barnbacken med 5åriga störtloppsåkare eller att jag måste gå upp för backen. Förstår inte varför skidguden alltid skall lägga krokben på mig hela tiden..?

Vem hittade på idéen att jag skulle jobba extra idag? Söndag, superfint väder och vindstilla för en gångs skull. Har dessutom hel jobbhelg nästa vecka..

Over and out...

Bakmaskin, marsvin och 60 kg medicin i en härlig kombination

2009-02-23T20:34:00.003+01:00

Denna dag startade alldeles för tidigt. Kl 05,15 var nattens korta sömn över, jag gick och lade mig mååånga timmar före alla andra, men nog fan somnade jag garanterat sist. Så efter ca 4 h sömn var natten slut.. Pallrade mig iväg till jobbet och svor för 111 gången på att Tromsö kommun inte kan sanda vägarna. Känner mig som en pensionär som klagar på dålig sandning, men de är inte ett sandkorn i en gaaanska brant backe (lika dryg uppför som nedför). Lägg där till isande vind, så är det som upplagt för en bra start på dagen.
Dagen gick otroligt fort när den väl kom igång. Börjat skriva en lista på speciella frågor och funderingar folk har om deras resor: De här ville några ha med sig i sitt bagage:
-Bakmaskin
-Sodastream
-Marsvin
-5 kg ris (från Nordnorge till Oslo - de fanns iaf ris i Oslo sist jag var där...?)
-20 kg färsk fisk
-60 kg medicin

Imorgon väntar promenad i storm (20m/sek) + snö. Vilken underbar kombination. Hade jag vetat detta, så hade jag tagit ut pengar och tagit bussen som allt vanligt folk. Men nu är jag född till en Nerlander, och då finns det inga enkla vägar eller normala tillvägagångssätt.
På tal om Nerlander har min familj köpt en boarder colliehundvalp. Den är så sjukt söt enligt den bild jag fick på mms, och jag funderar på att åka hem och kidnappa den! Den är ännu odöpt då pappa och Viktor saknar åsikt, Walter väljer namn på amerikanska stater eller flygord/namn (kan ju inte döpa en hund till New Jersey heller), Mamma tycker den skall heta Molly (tjock engelsk tant i blommig klänning) eller Tim som står någonstans mitt emellan. Får jag bestämma så skall den heta Ashley, Alyson, Hollie eller Wilma. Så den kommer väl gå under Odjuret/Hunden/Hallå/Kom hit eller liknande. Idéer är varmt välkomna!

Jag börjar starkt fundera på att skaffa mig ett gymkort - med detta väder och just nu glashala gator så börjar jag tappa motivationen. Inte van att ha så mycket fritid som jag har nu. Har alltid haft Kilroy och dygnet-runt-jobb i både USA och Grekland (eller där flöt fritid och jobb ihop). Jag spenderar alldeles för mycket pengar på annat ovettigt...

Dags att sova - hoppas på mer sömn denna natt. Det behöver jag!

Fröken Hjärtlös - en drömmare vilse i en båt

2009-02-18T18:41:00.009+01:00

Haft en väl förtjänt ledig dag idag. Har varit så sliten och opepp på jobbet de senaste två dagarna, så de var tur för kunderna att jag var ledig idag. Annars vet jag inte vart de hade slutat... Var halvt snökaos i Bergen (är de nummer 2 eller 3 efter Oslo) i måndags, och som vanligt med sydliga städer (inkl Uppsala), så vid minsta snöflinga så blir det "snökaos", medans en norrlandsstad kräver 1 m för de blir några rubriker... Denna dag innebar ganska mycket att göra på telefon och ett antal sura personer. Hade två stycken både måndag och tisdag som helt freakade ur på telefon. Den ena tyckte jag var helt hjärtlös och iskall, den andra hann med att säga "skandal" 10 ggr på en minut... Sen var de dom där medelmåttiga sura typerna, som man inte kommer ihåg, men som ändå sakta gnager skavsår i öronen och hjärnan. Kanske inte så konstigt att man känner sig som en gammal disktrasa efter de dagarna + jobbhelgen innan de..

Jobbhelgen innebar en ganska lugn helg visserligen, men också strååååålande sol och inte ett moln på himmelen. Från mitt kontorsfönster så ser jag enbart en bilverkstad. Grabbarna kommer hem på kvällen, helt lyriska och säger att de haft bland de bästa dagarna på fjället här i Tromsö någonsin! Oh yeah, tänk om jag hade kunnat säga så om min bilverkstad på gatan mitt emot.

Vi hade visning på vårat hus här för ett tag sen. De har varit till salu sen 2005 för många miljoner, men de ända intresserade hittils är unga hyrestagare i 20-30årsåldern. Grannhuset som ser exakt likadant ut har samma situation som vårat. Nu vet jag inte hur de gick, men barnfamiljen som var här sist såg så lagom imponerade ut. Kanske inte helt optimalt för en familj, då sovrummen är små och de är mer byggt på höjden = trappor vart du än ska! Men de är perfekt för oss=)

Höll halvt på att komma till Riksgränsen för att åka skidor här i helgen. Glädjen var dock väldigt kort. Fick varken ledigt från jobbet och hotellet ville inte ställa upp med en extrasäng till de redan bokade rummet.. Ville ju så gärna följa med=( Behöver komma iväg, se något annat. Visst är Tromsö fint, men jag är trött på att mina promenader/upptäckarfärder består av nya villaområden eller väldigt trafikerade vägar. Jag har snart sett allt...

Jag tror jag har kommit fram till varför jag inte får ordning på mina planer för i höst. Vill så gärna ut och resa och bara semestra, men vill inte resa själv denna gång. Allt jag gjort hitils, så har jag dragit själv. Ända gången jag varit iväg med någon var Oslo, vilket var de minsta steget jag gjort... Gotland som 18åring var stort efter ha precis slutat gymnasiet, USA var grymt, Kanada halvt själv, Grekland och nu Tromsö.. Men som de ser ut nu så har jag ingen att planera denna resa med stort R med. Alla är insnöade på något, har bra jobb, vågar inte, har rest, studerar, har köpt lägenhet mm mm mm. Hade jag varit ute för ett par år sedan hade de varit nog så mycket enklare. Mina planeringar kommer inte längre än "hmm de landet skulle vara kul att se" eller "wow tänk att de vore kul att testa", sen tar det stopp. Mina sparplaner kommer inte längre än "kanske skulle öppna ett sparkonto..?..?" Jag behöver något som kan sporra mig, som för exempel Stockholms Halvmaraton med Linda i höst. Vi kämp ar, för vi kan ju inte komma dit i halvdålig form. Och jag vill ju inte vara sämre än henne... Skulle jag ha någon att planera denna resa så skulle jag troligen ha haft en budget och resplan ordnad på 3 h.

Så ifall ni finner någon som sitter i samma båt som mig, (en drömmare som inte är rädd för att försöka uppfylla önskningarna) så meddela mig...

Over and out!

cp-dag

2009-02-11T21:31:00.002+01:00

Sprang min runda för någon timme sen, så känner mig lite halvsliten. Så de går nog inte att förvänta sig något vidare av mig...

Vilken cp-dag detta varit! Vårat bokningsprogram Amadeus (som vi använder till 4 av 5 samtal) hade vaknat på fel sida, och man blev utkastad ett antal ggr per gång man använde de. För en ändring jag skulle göra på en resa han jag bli utkastad 5 ggr. Att starta upp programmet tar någon minut, vilket är ganska mycket när du har en person på telefon. Mitt tålamod hängde på en väldigt tunn tråd där ett tag...
Det var inte slut där, morgonen innehöll möte och genomgång av vårt Rewardprogram/Bank Norwegian, vilket jag inte förstår något av. Visst, bra, då får jag lära mig. Men när jag gick ut en timme senare, var jag inte så mycket klokare. Bland de tråkigaste och värsta ämnet i skolan - var just ekonomi! Jag älskar matte, men ekonomi måste ju vara djävulens påfund... Anyway, efter lunch var det ännu mer problem, så de beslutades att IT-avdelningen skulle se på allt. Så vi fick besked om att logga ut, och inte röra datorerna. I en timme satt vi där och rullade tummarna, innan de var dags för möte igen -teammöte. När vi väl kom tillbaka, så fungerade inget! Men telefonerna ringde! Dagen tog snart slut, och ingen var gladare än jag!

Jag och Vivian gick ner till Driv för en kaffe, då vi träffade på Charlotte och compani, vilket slutade i sällskapsspel. Där jag gjorde bort mig totalt.. Driv har iaf den bästa latten har jag konstaterat.

På vägen hem fann jag en jacka och fick ett samtal från Linda. Det räddade min dag. Imorgon är jag ledig, och då skall jag ladda batterierna inför min kommande jobbhelg. Yihuuu

en utspridd blogg från jobbet

2009-02-10T16:19:00.003+01:00

eeyyy!

Jag sitter på jobbet och det ær ovanligt lugnt. Jag ær dock på helspænn, chokladrulle och en kaffe heter medicinen. Vad gør de nær det inte sker någonting? Hade førvæntat mig en stressig kvæll, och med tanke på att jag høll på somna i soffan innan jag gick till jobbet, så tænkte jag gøra något åt de. Skall inte klaga dock.

Igår fyllde en av mina sambos, Kristian, år. Det læste jag på facebook i lørdags kvæll, och igår jobbade jag under hela tiden alla butiker var øppna. Så vad finns det så før møjlighet att køpa något? Så igår fylldes huset upp av folk och de bjøds på middag. Kvællen avslutades (som de sista 1,5 månaden) med en Star Warsfilm. NRK3 (Norges motsvarighet av SVT) har visat alla dem på måndagarna, vilket har innburit fullt vardagsrum hos oss. Vad i nu skall roa oss med i framtiden?

Sprang milen igår, før førsta gången på vældigt længe. Hyfsat sliten nær jag kom hem, men kænner mig otroligt motiverad før en halvmara senare i år. Allt blir så mycket roligare med mål och nær man kænner resultat. En hel mara kommer ta knæcken på mina knæn..

Tror min svenska har blivit kraftigt førsæmrad sen jag kom hit. Speciellt nær man jobbar, då ær meddelanden och sånt man skriver i bokningar en hej vild blandning av norska, svenska och engelska.

Bara før att jag sa att de var lite att gøra, fick vi pløtsligt massor att gøra.
Dags att gå hem.. Mest utspridda bloggen jag skrivit, børjade vi 17 och avslutar 5 h senare.. Godnatt

Ny sambo till huset?

2009-02-08T17:34:00.005+01:00

Tromsø hamn

Ännu en vecka har gått, tiden går så sjukt fort. Nu är de snart 2 månader sen jag flyttade upp hit. Men de känns som de var igår.. Nu börjar man bli lite varm i kläderna, och man behöver inte fråga om allt.

Igår var jag ut på en långpromenad och hittade öns ridskola. Nu är jag kanske ingen ridskoletjej, men när abstinensen är för stor, så har nöden ingen lag. Hittade en fjordhäst som jag var nära att öppna grinden och promenera hem med och placera i vardagsrummet. Vet inte om de skulle vara så uppskattat av de jag bor med..? Kanske skall börja ta lektioner någon gång i månaden bara för att hålla abstinensen på jämn nivå.

Ny sambo - flyttar in inom kort;-)

Under promenaden så försökte en äldre dam missionera mig till någon frireligiös församling. Fanns flera bra offer runt omkring, men mig valde hon. Ungdom, lättpåverkad, formbar? De finns nog inget svårare när de gäller mig, än att få mig religiös och då speciellt frireligiös...

Trots att jag var helt opepp så var jag med ut på stan med några jobbarkompisar + lite annat folk. Vi började hemma hos Helen och fortsatte sen på Strut. En norsk snubbe försökte övertyga mig om att han var från Göteborg. Han var inte ens i närheten av att prata svenska och hade ingen aning om vart Uppsala var, vilket man borde om man är från Göteborg. Vi rockade loss fram tills stängning, innan jag vandrade hem genom natten.

SAS-plan på väg inför landning

Med tanke på att jag kom hem 4 imorse, och troligen inte somnade förän efter 5, så har jag varit nästan oförskämt pigg under hela dagen. Men de känns som det börjar vända nu..

Gick igenom min jobbmail idag, och jag är oerhört tacksam att jag inte jobbade under denna helg. Det hade ramlat in 62 mail under helgen, vilket är vad jag får in under 4 dagar mitt i veckan. Hela Oslos flygplats hade varit stängd i flera timmar, vilket är den flygplats vi har flest flyg emellan. Vi kan ha problem redan när lilla Tromsøs flygplats stänger.

How to beat the norwegians in all kind of competitions

2009-02-01T13:27:00.000+01:00

Underbar reklam (sanning ?) som går här på tv i Norge. Så här lätt är de att slå norrmännen. Locka med lite Gilde Pølser (korv), så har snart hela laget/tävlande utgått. Vi har våra svagheter jämfört med Norge, så de kanske är den här metoden vi får använda emot dem i framtiden. Sänd vidare till våra landslagstränare i handboll, alla vintersporter (ishockey och fotboll lär nog inte behövas) så är segern vår=) Spela roll om vi är på 59:e plats, bara Norge är på 60:ende... Nu vågar jag inte skriva mer, annars kastar de ut mig från huset.

Jag har långledig helg. Hela denna helg är en stor besvikelse. Klev av jobbet i torsdags vid 14,30. Höll iof aldrig på att komma därifrån. Man skall aldrig planera att de här blir sista samtalet (jag hinner innan jag slutar), då blir de någon dryg jävel som ringer. Och jodå mycket riktigt. En student ringer och har gjort ett fel i sin bokning. Bokat om själv till fel flygplats, och sen när han skall rätta till felet själv (dagen innan resa = jättedyrt pga få platser kvar), så tycker han att vi skall sätta ner priset för att han är en fattig student. Jag hinner prata i 20 min med honom, sen får Solhild ta över, jag måste hämta lite kläder jag fått hitkörda från Oslo. Kommer tillbaka lite senare för att hämta upp resten, då är hon fortfarande i telefon. Människan gav sig aldrig...

Det var planer på att åka skidor här i helgen. Allt gick i stöpet, riktigt synd. Hade så gärna velat åka och göra något av denna helg. Nu blev det en helt okej förfest med en ganska tråkig utgång som avslut. Men det kan man ju göra när som helst... Nästa långlediga helg skall jag till Danmark och hälsa på Linette och allt annat folk. Då har jag jobbat tillräckligt länge för att få tillgång till standbybiljetter och kan åka riktigt billigt med bolaget.

En av mina mål för året är att springa ett lopp. Kanske inte min grej att springa med en massa annat folk på gator med publik och grejer, jag är lite som tjuren Ferdinand när det gäller sånt. Några som defenetivt inte kommer gilla 21 km på asfalt är mina knän... Nu skall jag springa Stockholm Halvmaraton i september med springdrottningen Linda (hua hur skall det gå?). Är uppe i 8 km för tillfället, men skulle nog klara milen om inte de vore för alla backar och vinden som verkar ha planer på att kasta mig i havet.

Nu skall jag ta de lugnt, läsa mitt svenska magasin som jag köpte dyrt nere på stan..

Caroline avancerar!

2009-01-27T23:05:00.000+01:00

Ey yo! I ett försök att bli av med mina insomningssvårigheter, så testar jag att skriva av mig i en blogg.

Nästan så de känns som jag är riktigt dålig på uppdateringar ibland. De räknas väl inte om haft ett inlägg på utkast liggandes i flera dagar, som man varit in och ändrat på, som sen blivit så sjukt inaktuellt att de är lättare att skriva ett nytt?

Så här är vi, back to where we begin!

Jag har avancerat i företaget. I förra veckan var jag elev hos Jeanette som skulle lära mig göra ändringar av biljetter. Flytta datum hit och dit, namn och destinationer med mera... Låter kanske inte så svårt, men jag var hopplösare än en groda utan ben de första dagarna. Sen när jag väl tror jag fattat en typ av ändringar och gjort 3 exakt likadana, så får jag höra att jag gjort åt helvete fel. Minsta fel och du kan belasta stackarn rätt mycket... Nu går det dock bättre, tror jag iallafall. Vi får väl se om de börjar ramla in en massa samtal från missnöjda kunder.
Vidare har jag fått internetsupport som arbetsuppgift. Så nu skulle man vara datahacker eller?
Idag fick jag även besked från en teamleader att jag skall få börja besvara mail från svenska kunder. Så högen med svenska mail skall väl jag i första hand försöka besvara. Lite kul med omväxling, det blir lite tradigt ibland med att bara sitta i telefon.
Igår fick jag en text till hemsidan att översätta från norska till svenska. Kul att vara ensam svensk ibland=)

På tal om att vara svensk här uppe, så verkar jag gå under namnet "svensken". Det är du som är svensken, har jag hört ett par gånger.

Jag skall med i tidningen. Eller i 2 faktiskt... Måste slå på stort när det väl vankas kändisskap, mitt alias Not Yet Famous börjar gå mot sitt slut. I förra veckan hotade en norsk kund att efter ett stort missnöje att skriva om mig och företaget i tidningen. För han var minsann journalist..(!) Gör de svarade jag, mitt namn är Caroline och jag jobbar i Tromsö.
Idag fick jag ett samtal från några svenskar i Spanien, där jag ordnade rullstolsassistance till en av dem (vilket vi gör ett flertal bokningar av varje dag). Han blev så glad när jag ringde och berättade att bokningen hade gått igenom och allt var ok, så han visste inte vart han skulle ta vägen. "Vet du, de här jag skall jag skriva till tidningarna och berätta om vilken god service Caroline på Norwegian har uträttat"... Gör de sa jag ;-)
Tydligen hade inte alla samma uppfattning om mig...

Helgen bestod av fest i lördags i grannhuset. Det bjöds på allsång av all möjliga norska sånger. Bla en hel del norska fotbollssånger. Det fortsatte med utgång nere på byn. Jag blev inte så långvarig, då jag kände mig hyfsat sliten. Dagen efter blev en riktig slappdag med blandannat norsk handboll (hur går det för sverige??) som avrundades med bio "huset" och några till. Vi såg Slumdog Millionaire, en riktigt bra men lite annorlunda film.

Min frukost idag bestod av pannkakor, blåbärspajsglass och värmda jordgubbar. Slå den ni!

Långhelg framför mig, slutar 14,30 på torsdag och börjar först kl 14,30 på måndag. Vill åka skidor!! Eller göra något. Idé någon? Hade jag haft tillgång till att åka standby så hade jag dragit härifrån över helgen, men har en 1,5 månad kvar tills dess.

Hade gott och godnatt!

En norsk miljon ær mer æn en svensk miljon!

2009-01-20T17:03:00.001+01:00

Vad ær en bal på slottet? Vad ær en dag på jobbet? Kan ju vara alldeles tråkig, alldeles førfærlig eller bara otroligt långsam (som de ær nu).. Lyckas man skriva en blogg på arbetstid, så betyder det att de ær lite att gøra.
Vet inte vad som skett, men jag tror att 90% av mina samtal har varit från Sverige idag. Antingen har dom fått in klagomål från norrmænnen som inte førstår "svensken" och dærmed gjort någon speciallinje till mig, med svenska samtal i så stor utstræckning som møjligt. Eller så ær det svenskarna som ær mer førvirrade æn vanligt.

Rætt bekvæmt att ha med enbart svenska samtal, men jag mærker att jag har børjat glømma en del svenska ord, vilket leder till en del førvirring, då många ær ord helt olika. "Då må du"/ utløpsdato/skranken/gebyr/den ær i ordning/den ær i rute..

Solen har æntligen letat sig øver horisonten, och de står inte længre "under horisont" på tidningarna længre. Tror att i helgen så skall den væl leta sig upp øver bergen runt omkring också! Och æn så længe så lovar lørdagen sol i allafall..

Tænk att nog de bæsta med serviceyrket ær nær man kan sætta dit sura jævlar. Det kommer fram någon liten djævul i mig då. Någon klagar på något och tycker allt ær sååå dåligt, sen nær man undersøker saken och ser att kunden faktiskt har sååå fel, och sen kan påpeka det. Reaktionen ær obetalbar!

Jag och Kristian har bestæmt oss før att bli lottomiljonærer. Planen ær att lyckas bættre æn pappa, som spelat sen sækert 25 år tillbaka och aldrig vunnit några stora pengar. Min lillebror kommenterade det hela med "du som har sån otroligt otur i allt, tror du verkligen att du kommer vinna något?".. Nej, men jag måste ju ha tur i något, och då tænkte jag att lottomiljonær vore min lott hær i livet. Och vinner jag en miljon (gærna mer) hær i Norge, så ær den ju faktiskt mer værd i Sverige=) Tyværr gick vårat førsta førsøk sådær, endast 3 rætt. Men nu ær det "solhelg" och allt, och vad passar då bættre æn en lottovinst? Du har ju hela helgen på dig...

Hade jobbhelg helgen som var, vilket var helt okej. Næstan så att de var lite mysigt. Det dracks en massa te och åts en hel del daimboller (form av vetebulle med daimbbitar i, mums!)... Så igår fick man en ledig dag, vilken tillbringades på stan med lite shopping med Vivian. Upptæckte att jag hade drygt 2000 kr mer på mitt konto æn vad jag først trott. Hade trott jag skulle behøva leva på knæckebrød och vatten sista dagarna innan løn, så de var en trevlig suprice! Dock hade jag bestæmt mig før att jag inte fick åka hem utan ett par skor, (har gått omkring i sneakers och joggingskor sen jag kom - vilket inte riktigt passar i snø). Nu kom jag hem med en kavaj (nedsatt från 400kr till 30 kr (!!)), en skjorta før 75 kr (org 300kr) och lite annat smått och gott.. Dock fann jag ett par skor som jag lagt undan till fredag.. =) Hittat ett par dieseljeans på rea før 300nok, som jag ær riktigt sugen på att køpa. Kikade på dem æven idag, men behøver någon sæger KØP!

Dags før middagpaus...

Min årskrönika för år 2008

2009-01-13T21:42:00.001+01:00

Vad jag skall komma ihåg från 2oo8:

Ett av mest händelserika åren i mitt liv. Ett oförglömligt år, med nya vänner, intryck, drömmar, utmaningar, jobb och erfarenheter. Här är de jag kommer minnas mest av detta året:

Sunshine Meadows träningsanläggning för travhästar, Florida, USA

Bläääää - min favorit Mr Yankee Dabra OM alias "Köttbullen"

- Cashade min check på $6000 i bonus för mitt slit med hästarna under 2007. Mest bidrog Lunar Dream OM med sina storvinster i New Jersey i september 2007, men även Indys Lindy säsong gav mig en fin peng.

- Tog avsked av alla på en stor avskedsmiddag nere i Delray Beach på en brasiliansk restaurant. Kvällen avslutades med utgång och sedan efterfest till kl 05,00 hemma hos mig och Linette. Sendirekt på jobb... That's life in US.

- Gav mig ut själv i rusningstrafiken i Miami för att hämta Susanna på flygplatsen. Kan nog klassas som den värsta körturer i hela mitt liv. 7-8 filer i varje riktning, där det går avfarter både åt höger och vänster. Bilar överallt!

- Ett tårfyllt farväl av min bästa vän Linette den 8 jan. Vi var ett dreamteam! Hade aldrig stannat så länge i USA, om det inte var för henne.

Last night out in Florida - jag och Linette i högform!

Fernie, Kanada

- Med piloten som guide, fick jag se jordens ena underverk - Grand Canyon.
- Delat ett minimalt rum med bror i en månad, innan jag hittade eget boende. Att vi gick varandra på nerverna är ingen överdrift. Sorry Walter...
- Nya skidor, K2 - direktimporterade från USA via E-bay (som fortf plågar mig med nya erbjudanden)
- Besök av hela familjen för att fira pappas 50årsdag.
- Boende i kollektiv med en blandning av folk från Sverige, Australien, Canada och New Zeeland
- Våra kära granne - järnvägen. Med km-långa tåg som passerade ett par ggr om dagen, som kan väcka döda.

- Min princesstårta som Candice fick på sin födelsedag. Många timmars arbete blev de, men fin blev den.
- Fick testa på att åka skidor på pudersnö. Många dyk i snön blev de, men ett oförglömligt minne.
- Allt hitchhikande mellan backen och byn. Häftigaste var nog den gången vi liftade med en 60årigt kanadensisk orginal, som levde för att åka snowboard. Ägde en skate/snowboardbutik där det ingick en bar/restaurant. Bilen hans var en ombyggd likbil.
- När australienaren Derek provade skidor för första och sista (?) gången....

Lillebröder på väg upp mot toppen - Walter och Viktor

Reseledare?

- Jodå 3 ansökningar.. 2 ja-svar, och apollo blev den vinnande (?) researrangören.
- Kurs avverkades med 50 andra peppade elever nere i Hurghada i Egypten. 2 veckors hjärnttvättning, sen var vi redo för de riktiga uppdragen!

Thassos, Grekland

Team Apollo - Thassos 2008 Anne, jag, Louise och Robert (och Vigdis som var hemma i Oslo här)

- Fulvin från supermarketen, €2,50 per flaska. Som hittat!
- Min "touchning" med hyrbilen
- Almost Runned out of gas x2 på den grekiska motorvägen
- Att även en looser på dansgolvet som jag, kan dansa zorba (dock krävs de sprit och den damtoalett för att de skall gå vägen)
- Delat tallrikar med allt och alla, som tur var fick jag mitt bordsskick tillbaka när jag drog hem.
- Släppt av 8 pers vid fel hotell. Å så glada alla ospecade var ca 2 min som fick ett så fint hotell...
- Ringt Vigdis och frågat om jag skall ringa upp henne, sen lagt på och ringt upp igen.
- Haft drygt 10 000 motorcyklister på besök. Vilket slutade i 3 dagars anarki på ön...
- Vår midsommarfest, där vi lyckades lära alla (folk från hela europa) dansa små grodorna och där jag gjorde midsommarkransar till alla.

Midsommar

- Burit hem Helen och Louise genom Thessaloniki en natt i augusti
- Bytt min dialekt till Göteborgska. Folk har frågat mig om jag är från den staden, men där jag aldrig tidigare varit.
- Lärde mig räkna på danska (men glömde de lika fort)
- Blivit kallad "jävla fitta" av en svensk gäst i telefon kl 02,40 och sen konfronterat honom (trevligt, det var svårt) på flygplatsen ett par dagar senare. Satan vad arg jag var...

Många timmar spenderades längst fram i bussen med en mikronfon i handen. Välkommen till Hellas/Grekland. Mitt namn är Caroline och jag kommer vara en av eras reseledare på ön....

- Haft besök av en ödla i min väska - livrädd kastade jag mig på telefonen och ringde på assistance från Bobby.

- Var med om att en gäst dog under vistelsen på Thassos

- När sommaren väl var över, kunde vi ej komma hem för att färjorna inte klarade av stormen. 36 h senare med 60 hyfsat uppretade gäster, fick vi äntligen flyga hem.

- Försökt att förklara för gästerna att busschauffören Spiros är helt normal, när han har Spice Girls skiva på högsta volym i bussen med bussen full med folk... "So tell me what you want, what you really really want,I wanna, I wanna, I wanna, I wanna, I wanna really really really wanna zigazig ha."

Mysväder på Thassos

Norge

Vidare blev det Oslo:

- In i Vigdis lägenhet flyttade trion - Helen, Helga och jag. Lägenheten delade vi med mängder av prylar och annat...

- Utestället Yatsy blev vårat stammishak

- Turen runt sjön med Helen. Där jag misstog avståndet en aning, blev en dubbelt så lång tur än vad jag beräknat. Alla njöt inte av den friska lantluften... ;-)

- Tappade bort Helga. När polisen är ringd, jag har ringt mig sen till jobbet, vi har kikat över balkongräcket och letat igenom väskan efter bevis/ledtrådar. Så kliver hon in genom dörren -spinnat hos grannen var förklaringen (kl 5 på morgonen)

- Extrajobbat på Esso. Hann precis bli klar med upplärningen innan nästa projekt kom förbi... Hade en aningen dåligt samvete den dagen.

Mina snygga sambos från Oslo; jag Helga och Helen

Tromsö

Så här har än så länge inte hunnit se staden - tur att de finns bildbevis på att de blir ljust någon gång=)

- Flyttade upp till ett hus som påminner om en sockerbit, vit fyrkantig med den kanske en mindre smart planlösning. Delas med tre goa gutter, Andreas, Kristian och Lars...

- Tagit ett nytt steg i min karriär, som kanske fortsätter inom resebranchen, och börjat att jobba för Norwegian. Kundkonculent heter det så fint, vilket kanske inte är så jätteglamoröst.

-Pluggat in flygplatskoder till hela europa. Städer har inte namn numera, de har en kombination på 3 bokstäver. Jag bor i TOS ifall ni vill hälsa på.

-Pluggat in Norges geografi, kan de snart bättre än Sveriges...

Tack alla för detta oförglömliga år!!

ponnyklubben och misstolkning av hyran

2009-01-11T15:24:00.000+01:00

Nu skall jag gå in i en positiv anda här på bloggen. Tydligen har de jag bor med hittat hit (de är här man skriver välkommen?), så är det slut på skitsnack och negativa tankar. Fick kommentarer om att jag har varit lite negativ på senaste tiden...

Festen i lördags blev riktigt lyckad (vågar jag skriva något annat?). Kom en hel del kul folk. Det ända som kanske inte var så lyckat var mitt val på billigt roséfulvin, men det var sista glaset var dock helt okej. I svenska mått var de nästan ett finvin, så skulle någon ta vägen förbi så godis och vin är väl uppskattade presenter;-)
Kvällen startade dock kanske inte så bra för mig. Dumma svensken från ponnyklubben, det är jag de.. Efter att inte kunnat öppna glasskåpet (som egentligen är så simpelt) och ha försvarat att klart man skall få idrottspriser för bra prestationer i dressyr. Det ända som fattas är blont hår, så hade jag varit fulländad.

Kvällen avslutades på Fri Flyt nere på byn, ett trångt ställe men med bra musik. Träffade tillochmed några lärt känna här uppe där. Kristian gjorde ett tappert försök till att ordna kebab, men när väl lyckades nå luckan, så blev han utkastad av kön av alla de 15 pers som han trängt sig före.. Så det blev en promenad på tom mage hem.
Kristian hittade en efterfest på vägen hem, och jag var slut som artist för den kvällen.

Väl hemma möts jag av ett halvt kaos. Det verkar som en del av de som deltog på festen, stannade betydligt längre än vi gjorde. I hallen ligger det saker och ting över hela golvet, någon har spillt ut öl (?) som sen har torkat in till en kladdig yta på parkettgolvet. Skall tydligen vara en alldeles utmärkt inpregnering enligt vissa experter..?

Upptäckte här för några dagar sen att jag helt missuppfattat hur mycket hyran var på. Jag har trott att jag skall betala 4300 nok, men i själva verket är det 3500 nok. En ganska stor skillnad, och jag förstår inte hur jag kunnat ta de så fel? Så där har vi nästa blondiepoäng.

Idag hade vi underbart väder, isande vind och -7 grader (som kändes som koseliga -20). Det ända som saknades var snö. Om drygt 1,5 vecka så är solen tillbaka. Yeeay!

Ledig dag imorn, tvätt, sova och kaffe nere på byn med Vivian står på schemat. Sen går vi in på jobbhelgsschemat

Varför oavbrutet snöande i 1,5 vecka, för att sen regna bort på ett dygn?

2009-01-09T22:56:00.000+01:00

Ännu en dag är avklarad i det mörka Tromsö... Idag har de varit en sjukt omotiverande dag. Vaknar vid 9 att de är ett himla liv i huset. Det är dörrar som smälls igen och man hör hur det droppar utanför i alla stuprännor. Kan vara nåt fel på mig, men jag klarar inte av ljud som återkommer med jämna mellanrum. Typ droppande vatten, jag blir något sjukt stressad. Spelar ingen roll hur trött jag är, det tar inte långt tid innan jag är klarvaken... Gick ner till Vinmonopolet (norges systembolag) för att handla en flaska vin. Hann inte mer än ut till vägen, innan skorna var dyblöta. Det regnade och är på vissa ställen 1 dm snöslask... Fattar mig inte på vädret, det snöar oavbrutet i 1,5 vecka, sen vänder de på en natt och så blir de regn och +5.

Hade en svensk som ringde igår och hade lite frågor om en resa han hade tänkt göra. Hur vi kom in på det hela vet jag inte, men han undrade iaf vart vi hade vårat callcenter. Och jag svarade att vi är utspridda i Oslo, Tromsö och Riga (eller är det Tallin?).
-Men du låter inte norsk, säger han.
-Haha, nej jag är svensk men jobbar i Norge.
-Och hur i helvete hamnar man i nordnorge undrar han? Det undrar jag också ibland=) Folk tror nog att nordnorge påminner om nordpolen, men ofta är det samma tempratur som hemma, jämfört med lappland i sverige, så är det ganska humana temperaturer som pendlar mellan -5 - 5, i vintertid.

Någonstans i andninsgspauserna igår satt jag och planerade min framtid, och kom fram till en del tror jag. Som det mesta i min värld, så förändras mina planer hela tiden. Men jag känner att jag vill förbättra min engelska ytterligare. Jämfört med mitt halva G i engelska under gymnasiet, så är den ju läskigt mycket bättre nu. Men den är långt ifrån perfekt och jag känner att jag tappat så mycket sen jag var i USA och Kanada. Så nu är planen att försöka få en eller två terminer utomlands. Nu har jag "sumpat" min chans för visa i både USA och Kanada (eller ja de blir nog ganska dyrt åtminstonde), och England eller Irland vill jag inte. De pratar så hemskt (sorry Therese)... Så vad finns kvar? New Zeeland och Australien.

Nu skall jag om det är möjligt, snylta till mig ett norskt stipendium. Tydligen har norrmännen ganska lätt att få stipendium för utlandsstipendier och jag är skriven här nu, men jag vet inte om de är möjligt att ordna ändå. Undersökas skall de i allafall, även om chansen kanske är liten. Så nu funderar jag på att spara pengar fram tills hösten, hinna semestra innan jag sätter huvudet i böckerna och sen dra direkt dit.

Jag har nästan kommit på vad jag skall studera också. Reselivet har inte skrämt iväg mig än, även om jag inte vill slava för apollo som reseledare eller som nu boka biljetter till hurtiga norrmänn(trots att jag trivs bra nu). Men jag hade tänkt att kanske kombinera reseliv med marknadföring....

Jag hatar egentligen ekonomi, men de får bli väl.

Avslutade min dag med att ge mig ut och springa på elljusspåret. Andreas önskade mig en happy running innan jag drog ut, den blev kanske inte direkt någon happy running... Jag var som vanligt den enda som inte hade skidor under fötterna. Denna tur var allt ifrån lyckad, blåste halv storm och dåligt underlag. Dessutom var det en dryg norrman, som tyckte jag skulle springa ute i den upptrampade (men 5 ggr tyngre) kanten, där man ibland sjunker ner 1,5 dm med ena foten varannat steg. För att han själv kunde skida obehindrat förbi mig med sin okopplade hund som han hade noll pli på. Så länge jag flyttar på mig när någon kommer bakom mig eller jag möter, så skall väl han ge fan i vart jag sätter ner mina fötter. Som vanligt i såna situationer, så kommer man ju alltid på efteråt vad man skall säga... Förstörde allting!

Allt var inte slut där, kommer hem, är inte huset bäcksvart. Ser i fönstret att de är helt mörkt och jag tänker Nej, nej, nej, säg att någon är hemma. Tog varken med mobil eller nyckel. Huset var som jag befarade tomt.. Där står jag i kall vind, trött och svettig efter en tung tur i fleesetröja och mjukisbyxor. I grannhuset där en jag känner bor, så lyser det, men ingen öppnar. Efter en kvart ute och vette fan vart jag skall ta vägen, så kommer Thomas förbi, han som ordnade att jag fick rummet här. Då började jag tro nästan att de fanns någon där uppe. Han visar mig en extranyckel och jag kan få komma in.

Idag blir de partaj med boysen här i huset. Jag är dock rätt omotiverad, så nu skall jag samla ihop lite positiv energi

en og halvfems, syv og firs...

2009-01-06T21:12:00.000+01:00

Här kommer ett troligen ett kort inlägg (brukar kunna bli långt) från en sliten Caroline...

Började kl 9 imorse, vilket känns som en ganska human tid. Dagen var dock inte nådig, under den totala tiden jag var påloggad, vilket var 7 h (räknade aldrig med rasten), så hade jag 90 (!) samtal. Hann knappt lägga på innan nästa ringde. Vi har en stor kampanj, samtidigt som folk börjar vilja boka vår och sommarbiljetter som vi inte lagt ut tidtabellerna - vilket gjort att folk ringer HELA tiden.
Tror dessutom att jag snackat med halva danmarks befolkning under dagen. Att rabbla kreditkortsnummer på danska är inte min grej. Hade hyfsad koll på de danska talen i somras, men nu är det lite glömt. Seks og firs, null syv, en og tyve, är för exempel mitt födelesedatum. Logiskt, nja? Blir lite problem när de tar sina kreditkort eller telefonnumer i 180 km/h blir de ibland problem..

Helgen innehöll bio med min jobbarkompis Vivian och hennes kompis Tanja. Vi såg "Yes Man" med Jim Carrey. Stundtals var den sjukt kul och andra stunder riktigt dålig. Hade en ganska trevlig dag på stan innan med fika, vandring i butiker mm...

Nu har mina sambos kommit tillbaka och huset är fullt igen. Lars kom i fredags, Kristian ramlade in i söndags och sist in var Andreas nu ikväll.

Var ut och sprang här nu ikväll, satan vilket väder. Kraftig vind och vilt snöande. Inga mjuka dalande snöflingor, nej nej, hårda och isiga. Det var som att springa i en vägg stundtals. Är inte den som ger upp när jag springer, men jag var nära att vända redan efter 200 m. Det blev dock ett par km i en massa snö. Borde bli som norrmännen och införskaffa mig ett längdskidor, de är bara jag som springer...

Dags att sova, skall upp 05,15 imorn.. YES!

Gott nytt 2009!

2009-01-01T17:37:00.000+01:00

Om de førra inlægget gick i ett ganska negativt tecken, så ær væl denna något mer positiv=)
Regnet har utbytts mot intensivt snøande i flera dagar, så det ær helt vitt øverallt=) Hoppas ni kan stå ut med norska æ och ø...

Sitter hær på jobbet på sjælvaste nyårsdagen, och tycker næstan det ær lite småmysigt. Eller koseligt, som de sæger hær. Haft ungefær hælften så många samtal, så efter ha luslæst både aftonbladet och dn:s nyhetssidor så har fantasin på sysselsættning tagit slut. Det kommer troligen aldrig hænda igen att de ær en sån hær lugn dag på længe, så de ær bara att njuta! =)

Øverlevt ett ganska lugnt nyårsfirande, kænns inte helt optimalt med storrøj nær man skall sitta i telefon hela næsta dag. Tror inte de ær så populært med en hes whiskyrøst... Dagen innan nyår var jag ut med min jobbarkompis och hennes två kompisar. Det var premiær hær i Tromsø, och det fick defenetivt godkænt! Kanske inte var den bæsta uppladdningen før nyårsafton... Nyåret firades med lite tapas, vin och spel hos Anelin och Trine Lise. Tycker nyåret ær lite øverskattat, så detta upplægget blev perfekt och jag kænner mig ændå ganska fræsch idag.

Nu ær det ca 20 min innan jag skall ge mig av hemåt. Huset ær fortfarande tomt, men fått rapporter om att den førsta kommer i helgen! Sællskap Yes!

Några nyårsløften blev det inte i år, och det ær væl kanske lika bra de...
Hoppas ni firat ordentligt øver nyår, och att år 2009 blir ett kalasår!

Läsning sker på egen risk...

2008-12-29T18:49:00.000+01:00

Det var inte min dag idag, den som vill fortsätta sin bra och bekymmerslösa dag, så läs någon annans blogg. Den här är fullproppad med en negativitet!
Dagen startade kl 05,20 av väckarklockan, bara där hade vi nummer 1. Egentligen startade den mycket tidigare än så, någon som på engelska sökte någon Stig kl 01.43. Nej inte är han här iallafall. Han ringde 2 gånger innan jag väl svarade. Skall tilläggas att han ringde tre gånger till under dagens lopp när jag jobbade, vet inte riktigt om han fattade att nått fel person...?

Börjar gå till jobbet vid 6tiden, vilket tar ca 35 min. I vanliga fall tycker jag promenaden är ganska skön start på morgonen, man vaknar till och hinner tänka lite. Men inte denna morgon, hann inte mer än korsa gatan så är mina skor dyngblöta. Det äckelregnar i sidleds och blåser nån fuktig läskig vind. Inte kotte är på jobbet när jag kommer dit, så jag får stå där och huttra ett tag utanför innan resten av styrkan anländer..

Eftersom jag inte jobbat på en vecka, känner jag mig som en looser. Allt jag lärt mig verkade ha dunstat bort från mitt huvud. Jag var helt borta när jag väl drog på mig headsetet. Efter ett antal dumma frågor från mig och andra mer eller mindre stora misstag, så visade min kollega visade mig hyfsat snällt tillrätta genom att dra upp våra resevillkor från hemsidan. Jo jag vet att de finns där, jag har läst dem flera gånger... Jag kände mig så hopplös.
Lite senare tappar jag bort en bokning, bokningsnumret jag skrivit upp som jag skall checka att allt gått igenom, finns inte någonstans. PANIK! Hur hittar man en person man pratat med flera timmar tidigare? Det gick, även om de skall sägas att de var en annan som ordnade de åt mig. Tack Trine Lise!

Mitt i allt detta elände, mina fötter! De har varit isbitar hela dagen. Blöta strumpor och skor är ingen alls bra idé. Så här flera timmar efter jobbet, så kan man fortfarande se en blå nyans på huden.

Dagen på jobbet avslutas med en sur jävel. Hon började med att ösa ur sig hur illa hon tyckte om vårt flygbolag. Oj oj, allt var fel. Ja och nu var hon ju så illa tvungen att skicka sitt barn / barnbarn med oss för att ingen annan flög från den flygplatsen. Ungen var 5 år och hon tänkte skicka den själv. Fick fram ett pris, vilket hon redan då suckade tungt över. Hallå, 4 dagar innan avresa. Allt jag sa var fel, vi var så dåliga, hon hade såååå dåliga erfarenheter av oss. När jag berättade om UM (följeslagare till ensamresande barn) och att de är en extra avgift för att de är en extra service, blev hon skogstokig. Slutade med att hon sa att hon skulle resa från en annan flygplats (som ligger måååånga mil bort) och slängde sen på luren... Go ahead! Tror inte hon kommer undan med UM-avgift någonstans...

Hade några guldklimpar på luren idag, tyvärr överöstades de av mindre glada kunder och alla mina små felsteg ute perferin.

Jo min promenad hem, mina skor gick att vrida ur när jag kom hem. Det var motvind och det regnade om möjligt ännu mer i sidled.

För er som klarade er ända hit, sorry, jag behövde spy galla någonstans. Rätt ensam i detta stora hus, och blommorna i fönstret är inga bra lyssnare. Imorn tar jag nya tag! Då är det en bra dag!

Tillbaka i Tromsö efter en lite halvkaotisk resa hem

2008-12-28T14:28:00.000+01:00

Tillbaka efter ett par dyra dagar hemma. Första dagen hemma blev det en runda på stan med mamma, vi sprang omkring som två yra hönor för att få ordning på det sista inför julen. Kvällen avslutades med julklappsinslagning med mamma, mina julklappar till min familj bestod av en riktig budgetvariant med varsin tidning till alla (jag är så sjukt fattig just nu), men jag kan nästan lova att mina och mammas inslagningar troligen är de mest påkostade när de gäller tid och krafft.. Efter min korta karriär som julklappsinslagare på Arlanda för ett par år sedan, så kan jag inte lämna ifrån mig en halvdann julklapp till någon.

Julafton blev supermysig. Var ut mitt på dagen till stallet och tog en barbackatur med Kilroy. Jag som är känd för mina kanske mindre smarta val på ridvägar, hamnade ut åt helvete. Slutade med att jag fick gå till fots en bit och att vi höll på fastna i en åker. Hem kom vi, och ingen var väl lyckligare än Kilroy.

Juldagen blev mindre mysig, vaknade tidigt med att magen höll på att vändas ut och in. Resterande av dagen spenderades hängade över toaletten eller över en hink. Fy fan vad illa jag mådde. Kräksjukan och jul, vilken underbar kombination. Så det blev en dyr tripp hem, för att vara magsjuk 1/3 av tiden hemma.
Perfekt avslutning på denna jul, nästa dag var de tågresa till Oslo. En nätt liten trip på 7 timmar. En som bokar tågbiljetter runt högtider, så kan jag rekomendera er följande: boka plats trots att de kostar extra. Jag fick byta plats 4 ggr... På min plats #3 hamnar jag bredvid en lång norrman, som verkligen visar sitt missnöje med att ha mig bredvid genom att breda ut sig mer än väl.
15 min innan vi skall nå Oslo får vi information om att det är fel på tåget och att vi måste gå av och byta till ett annat tåg som skulle komma in 15 min senare. Så av kliver vi allihopa och står där och huttrar i den norska pinande vinden. Lite senare kommer de in ett nytt norskt tåg som är säkert 2 vagnar kortare. Det skall tilläggas att vårat redan var fullt och de satt redan en del folk på de nya, korvstoppning ala jag vet inte vad blev detta. Bara att få på alla med sina jätteväskor tog minst 15 minuter... Jag som kände att de räckte, var nog ganska hänsynslös vid min ombordstigning.

Bodde sen över i min gamla lägenhet hos Helga och Helen. Nästa iskalla hink över huvudet kom när jag upptäckte att de inte fanns kommunala medel tidigt nog till flygplatsen morgonen därpå. Yes. 900 NOK i taxi hela vägen. Slutade med att de fick bli taxi till flygbussen, 230 NOK och sen vidare med flygbuss 165 NOK. Billigare resor har man ju varit med om... Tappar mitt visakort i bussen, vilket jag nog aldrig hade upptäckt om inte busschauffören ropat upp mitt namn i högtalarna. Tur att de finns snälla människor.

Väl i Tromsö var de snöoväder, blåste halv storm och snöade som bara den. Gav mig ut på en mathandlingstur. Någonstans där när jag gick omkring och letade efter affären lovade jag mig själv, imorn skall de mycket till för att jag skall ge mig ut... Och ja nu sitter jag här, mörkt, slaskigt och blött är de ute. Så de känns inte allt för svårt att hålla de löftet...

Fått besked att min lillebror Tim fått samma magsjuka som mig. Stackarn... Nej nu skall jag fortsätta min slappardag

Night at Oslo Gardemoen airport..

2008-12-23T06:38:00.000+01:00

Kl är 06,43 när jag börjar skriva detta inlägg. Känner mig som en 95 åring, stel, kantig och allmänt sliten. Flög ner från mitt kära Tromsø igår kväll och landade efter en halvtimmes försening här på Gardemoen. Bara för att jag är så sinnessjukt snål just nu, så struntade jag i att lägga nästan 250 kr på tåg för att komma till min gamla lägenhet för 4 h "hel" sömn. Så jag tog gladeligen en av skinnsofforna och sov där på mitt bagage. Skinnsofforna är iochför sig en sanning med modifikation (eller vad det nu heter). Det är snarare en hård träbänk täckt med skinn...
Just nu känns de som mina höftben är helt intryckta från båda hållen. Ett poäng och bra förberedelse för min kommande backpackertur. Där lär de väl vara lyx med att sova på en skinnbänk på en flygplats.

Bad en av mina sambos (haha, jag har inte en, jag har 3!) att skriva ner alla telefonnummer till de andra som vi bor med, så jag hade dem innan jag stack. Kommer spendera en ungefär en vecka själv där när jag är tillbaka, och man vet aldrig vad som kan hända. Hittade en liten lapp på köksbordet där det stod en liten julhälsning, alla nummer och en choklad stulen från någons chokladkalender. Bad mig vattna blommorna när jag kom tillbaka. Det är väl den enda bachelorlyan där man kan hitta levande blommor som inte tillhör släktet kaktus och klarar sig utan vatten ett halvår...

Igår hade jag min första "riktiga" dag på jobbet, klar med upplärningen nu. Eller ja, jag har en massa områden till jag måste lära mig, men det är först i januari någon gång. Allt gick hyfsat, tills jag kom på mig själv att jag lyckats cancellera en bokning tidigare jag gjort. När jag var under upplärning så gjorde vi en massa olika testbokningar, och efter avslutad bokning så cancellerade vi dem. Anelin varnade mig med att radera inte bokningarna nu, som du är klar med... Och jo visst lyckades jag med det. Som tur var kom jag på mig själv vid nästa bokning. Allt slutade väl..

Vet inte om jag gick så mycket plus på min flygplatsnatt på sofforna, jag köpte en ciabatta med dricka igår. Där slutade kalaset på drygt 100 kr, lägg där till sen att jag börjar bli ganska hungrig nu....

Ett steg närmare norsk...

2008-12-20T17:45:00.000+01:00

Min första riktiga lediga dag här i Oslo, och så mycket nyttigt har jag inte åstakommit med idag. Sov länge, behövdes kan jag intyga. Dagen har innehållit så mycket som en promenad till köpcentrumet som inte ligger så långt här ifrån. Ibland får man perspektiv på sitt liv, och börjar uppskatta små saker, dagens exempel var när jag klev in i det fullständiga kaoset som rådde där inne. Har nog aldrig sett så mycket människor på en sån liten yta någonsin. Lördag, lägg dessutom till att det är helgen innan julafton. Då tackade jag högre makter att jag aldrig jobbat i butik under en jul. Alltid lyckast slippa undan av olika anledningar...

Igår införskaffades nya norska vuxenpoäng. Var ner till skattekontoret och fixade för min kommande skatt under 2009. Här måste man ordna allt själv, inget går automatiskt i detta land. Allt gick bra, slutade med att jag är ett steg närmare norsk, iochmed att de ordnade så att jag nu står skriven här i Norge på riktigt. Innebär att jag måste skriva in mig själv i Sverige när jag flyttar hem igen. Blev ett besök på posten, så nu är jag registrerad på en adress också.
Vuxenpoäng nr #3 denna vecka var att få en jobmail. Det kändes stort. caroline.nerlander@norwegian.no

Igår hade vi en liten middag jag och en av mina sambos, Kristian och vår granne Carina. Pasta med en färssås. Mums! Dagen slutade med att jag somnade i soffan framför en film, och vaknade vid eftertexterna.

Idag skall jag vara lite kulturell och lära mig lite norsk historia, genom att se filmen "Max Manus" med Anelin från jobbet. Handlar om en norsk motståndshjälte under andra världskriget. Verkar riktigt bra!

Hei og velkommen, du snacker med Caroline....

2008-12-18T18:26:00.000+01:00

Ögonen går i kors, de mesta går i slowmotion, hjärnan arbetar på halvfart. Jag är trött! Har mig själv att skylla, då jag satt upp sent och hade Gossip-race med alla avsnitt jag missat.
Har nästan klarat av en vecka här i Tromsø, trivs bra än så länge.

I måndags började jag min nya karriär, som innebär dagar med headset på och påloggad på Amadeus. Nu kämpar jag med att lära mig en massa flygplatskoder, förkortningar, kommandon och andra bokstav och sifferkombinationer. Det är helt sjukt invecklat system, inte särskilt logiskt heller. Började ta mina första samtal, och vips så hade man den sjukt trevliga telefonrösten från i somras. "Hei, og velkommen til Norwegian, du snacker med Caroline". Arbetskadorna som väntas att dyka upp är väl att mina prat i sömnen kommer låta ungefär som följande: "Ok, då har jag bokat flight till dig mellan Oslo och Bergen, skall du ha bagage med? Då skickas detta automatiskt på din email, ha en bra dag...*klick*Hei og velkommen till norwegian...."
Hon som lär upp mig heter Anelin och har haft en stort tålamod med mina 1000tals frågor.
Än så länge verkar det som att de blir ett ganska kul jobb, det är en trevlig stämning på kontoret. Mitt enda problem är väl egentligen att jag har så svårt med namn och sen komma ihåg vilka jag hälsat på. 90% är tjejer, och de känns som alla ser likadana ut... Jag tror jag kan 4 namn efter 4 dagar, det betyder alltså att med denna framfart så kommer det dröja ytterligare 1,5 månad innan jag kan allas namn...

Jag får komma hem över jul.. Yes! Blir sova en natt på Oslos flygplats. Visst kan jag sova "hemma" där jag bodde tidigare, men för att få sova 4 h hemma och bränna 200 kr på tåg fram och tillbaka känns inte helt aktuellt. På hemresan med först tåg, så blir de dock en natt i lägenheten, Oslos centralstation är inget man gärna hänger gärna mer än man måste. Om man inte vill byta kanyler och annat kul med Oslos "finest". Det är ingen vacker första syn när man kommer in i stan...

See you soon

Tromsø

2008-12-14T17:42:00.000+01:00

Då var man nästan nordnorsk.. Steget till hel nordnorsk är väl flytende norsk (bara i sig ett mycket stort steg), att stå på ski, spise kun fisk till lunch og middag och gå på toppturer.

Kom hit i fredags kväll, efter en ganska skakig landning. Blev mött av en kille som hette Thomas, som tog mig till mitt nya hus. Riktigt modernt och fräsht! Huset är byggt 2005, och har väl en funkishusstil typ. Kanske inte vad jag skulle ha som mål att bygga mitt hus i... Fick en sjukt stor garderob, oj här skall shoppas, kan ju inte ha tomma hyllor heller=) Skall bara få in en ordentlig lön, lever som det så fint heter - existensminimum (dock är väl inte beskrivelsen så fin kanske).
Bor med 3 gutter - Lars, Kristian och Andreas. Rummet skulle dock behöva en sänglampa och nåt mer i inredningsväg, men det får bli framtida projekt. Kilroytavlorna, min ulltomte och annat krimskrams är iallafall upplockade och uppställda på en hylla (eller i verkligheten utrymningstrappa fick jag de förklarat senare). De följer mig världen runt, så trots att hästkraken står i godan ro hemma i hagen så har han varit runt på mycket. Om han bara visste...

Var ner en tur på stan igår med 2 tjejer som bor i grannhuset, de visade mig runt. Försökte lära mig hitta litegrann, var dock mycket info att ta in. Så jag vet inte hur mycket klokare jag var efter det.
Idag gick jag ner på stan för att se ifall jag kunde hitta min nya arbetsplats. Och efter en halvtimmes snurrande runt bron (där jag fått de förklarat att jag skulle vara), så hittade jag det. Ligger precis vid vattnet, 5 min gångväg från stan. Såg nytt och fräscht ut... Så imorn börjar min nya karriär på deras kundcenter.

På vägen hem vek jag av ett elljusspår för att reka för kommande joggingrundor. Mötte en tjej, som på engelska bad mig ta ett kort på henne i snön. Det visade sig att hon kom från Sydafrika och studerade här sen ett par månader tillbaka. Tromsø är bra exotiskt de=)

Varit superfint väder idag, precis lagom kallt. Men solen har man ju inte sett, du ser att den gömmer sig nedanför horisonten (som visserligen är dold av berg), så runt kl 12 är det som precis när solen gått ner ungefär. Och än har vi inte den mörkaste dagen varit än, det är väl strax innan jul de vänder... Sen i januari någon gång så blir de väl soldans här uppe kan jag tro. De har berättat att de väl ingen annanstans där killars solarieanvändning är så stor, som här i Tromsø.

Hejdå macken... (måste hitta någon annan avslutning, den känns aningen inaktuell...)

Heading up north...

2008-12-12T08:57:00.001+01:00

Då var det dagen att åka igen. I jämförelse hur jag kände när jag lämnade Uppsala i tisdags så känns det förhållandevis bra idag. Jag tror jag gjorde av med all resfeber på tåget. Idag har jag dock sjukt mycket att göra, är det en tjejgrej att lämna ALLT till sista minuten? Det ända som är packat är skidorna, och det är därför de ej lämnat skidbagen sen jag kom till Oslo i tisdags. Man måste se de små bra detaljerna här i livet.

Igår hade vi julbak med mina roomies Helga och Helen, + Therese och Sofie. Huvudsaken var egentligen pepparkaksbak, men det slutade med att det blev även brändmandelknäck (trust me, don't try them), kola (skicka mig ett frankerat brev, så skickar jag en autograf) och marsipanfigurer.
Dessutom hittade vi en plåt i ugnen efter avslutat bak med hyfsat solbrända pepparkakor. Ugnen var dock avstängd sen länge, men pepparkakorna blev dock kvar... Jag var förängångs gångs skull inte inblandad i varken de solbrända pepparkakorna och inte den brända mandelknäcken, bara i ett kraschat vinglas.

Mitt flyg avgår ikväll kl 19, och skall väl börja röra mig härifrån lägenheten vid 15,30. Så det börjar bli dags att packa ner sitt liv i väskorna igen. På måndag startar min nya karriär uppe i mörkret.

Idag innebär det också att jag lämnar Helen och Helga också. Tack tjejer vår gemensamma tid i Oslo, hoppas ni går vidare och blir höjdare inom fruktutdelning och överste popcornmaster på kinon;-)

Hejdå macken, vi ses i Tromsø...

Resångest igen

2008-12-08T21:46:00.000+01:00

Denna ständiga ångest innan jag skall resa någonstans har infunnit sig även denna gång. Jag förstår de inte, jag har varit iväg så många gånger, och borde vara van. Får svårt att sova, blir en ständig plåga för min omgivning och jag är allmänt ostrukturerad. Jag vet att som i detta fallet, vilket innebär Oslo imorgon, så kommer allt släppa någonstans på tåget. Ändå har jag sett ganska mycket fram till att få komma upp till Tromsö, tror det är en bra chans för mig.

Hann med en sväng ut med Kilroy idag, som kändes oförskämt fin idag. Dock har han sämre kondis än sin ägare, vilket är lite si så där. Vi tog oss till och med över ett par hinder, med lite blandade resultat... Kilroyvisiten var väl min ända ljusglimt denna dag tror jag.

Denna dag har bestått av att försöka få denna kära dator på rätt spår. Just nu tar det vid lite flyt ca 15 min från man startar den, till man kan öppna ett program eller komma in på internet. Min recoveryskiva lyckade jag hitta efter många om och men i en massa bråte, men som befarat hade jag aldrig lyckats med att verkligen bränna ut windows vid köpet.

Julfesten i lördags med ICAfolket blev riktigt lyckad. Hade bästa bordplaceringarnna mitt framför scenen där ett antal idol/schlagerartister underhöll under kvällen. Jag har ju noll koll på schlager och idol och frågade nog Elin åtminstonde varannan låt om den var mycket spelad eller inte. Dom är dåliga på svensk schlager i Grekland och USA...

Godnatt macken, vi ses i Norge igen

home sweet home

2008-12-03T20:01:00.001+01:00

Jag är vid liv, jag lovar. Om inte annat har min 13åriga bror Viktor bevisat de för mig själv den senaste halvtimmen, genom att köra ett långt trumsolo uppe i mitt rum. Det borde vara förbjudet för folk som bor med andra eller inom en km radie att ha trumset anser jag. Ny lag?

Jag är förövrigt hemma om inte de framgått än, snart varit hemma i två veckor, vilket varit underbart. Hade dock planerat att vara hemma endast tre dagar, men har dock lyckats skjuta upp de ett antal gånger... Jag som vanligtvis packar på tok för mycket, verkligen rannsakade min väska innan jag åkte, och tog verkligen bara med mig för just tre dagar. Så tvättmaskinen har gått varm.

Har jobbat en hel del extra på ICA, det var nästan ett måste för att stanna kvar längre. Tyvärr mest kassa, men jag har fått tänka pengar varje gång man tittat på klockan och insett att det inte gått mer än en minut.

Hann även med lite jobb hos travtränaren Frick, fått ut lite av min hästabstinens. Kört häst, mockat skit, snackat skit och även hunnit med att åka på trav med en kuse, Cornetto Ås i Gävle. Har inte selat en häst på över ett år, och i Sverige säkert tre år, så ett antal dumma frågor hanns nog med den kvällen. Innan Frick skall ut i loppet, så upptäcker han att några snören sitter lite fel, och säger "Nej nu Caroline, har du varit reseledare för länge". Skulle egentligen haft 2 hästar, men den ena ströks i sista stund, vilket var mycket tur för mig... Höll på att köra över en Sveriges topp 3 kuskar, efter loppet när jag själv var ute och körde hästen. Bra jobbat!

Ikväll är det julbord med ICA, skrev upp mig trots att jag inte kan säga att jag jobbar där regelbundet längre. Men missat alla andra fester alla tidigare. Ingen mer mat idag för min del.

Glöm inte att gå och köpa dator hos Linda idag på PC City. Ta med dig de krångligaste frågorna och ta god tid på dig att välja produkt. Har hört att hon skall vara i god form idag;-)

Oslo på måndag eller tisdag och vidare till Tromsö fredag eller lördag...

Norska vuxenpoäng

2008-11-21T18:57:00.000+01:00

Jag är en sådan som trotsat mössa sen jag var liten. Ett tag (troligen lågstadiet) kunde jag gå med på att använda pannband. Men där gick gränsen. Gick ofta ut i blött hår, och ibland kändes det som hjärncellerna bröts sönder i huvudet på en (kanske var där en del av min hjärnkapacitet gick förlorad).. Nu drygt 12 år senare, så har bestämt mig för att sluta med dessa barnsligheter med att inte använda mössa. Just nu är min nya kärlek Helens turkosblå mössa med döskallar på, köpt på barnavdelningen någonstans. Känns som den passar min image.

Tog skattekontoret idag för att ordna upp lite funderingar om min skatt. Jag skattar för tillfället 14 % av min lön, känns helt okej tycker jag. Speciellt då jag tjänar svindåligt dessa månader, efter ha jobbat sporadiskt på endast Esso. När jag ändå var i farten ordnade jag ett bankkonto också, min fantasi räckte sig inte längre än att starta upp ett nytt Nordeakonto. Egentligen är jag för oinsatt för att kunna ha en åsikt vilken bank man skall ha, men jag skall inte stanna här hela mitt liv och inte spara långsiktigt. Så efter ett tiotal signeringar på olika dokument, kom jag ut med en herrans massa papper.
Skulle försöka ta mig hem, och hamnar på fel tunnelbana och åker ut åt skogen. Det är ett ganska ologiskt system på tunnelbanorna här. Fan hemma i Krusenberg har man en buss att hålla reda på... Det var någonstans där när jag stod och frös på en perong jag bestämde mig för att börja använda mössa igen.

På måndag kommer jag hem, och det skall bli så underbart! Längtar så. Hade jag inte jobbat på Esso nästa helg och denna hade jag kommit hem och stannat här tills jag drar till Tromsö.. Jävla macken. Nu blir det måndag till torsdag bara i stället, men bättre än inget...

Hejdå macken, vi ses snart igen

Tromsø med tre gutter

2008-11-20T10:23:00.001+01:00

Torsdag..
Har påbörjat ett inlägg ett flertal gånger, men aldrig pallat att avsluta. Så vi får se hur de går denna gång.
I lördags skulle jag ha sagt upp mig, det gick sådär. Jag var en mes, och bestämde mig för att de gör jag via telefon på måndag. Söndag kan man ju inte ringa och säga att jag funnit något annat jobb. Måndag kom, det gick sådär. Drog med Helen på en 3 h promenad runt sjön som hon fortfarande klagar över träningsvärk över. Helen som är ett asfaltsbarn ut i fingertopparna var inte lika imponerad över grusvägar, böljande landskap och hagmarker. "Var är trottoaren?" hördes när vi gick längs med en landsväg på vägen tillbaka.
Så tisdag hade jag skrivit ner ett manuskript (det gör jag alltid vid jobbiga samtal), men som jag aldrig följer, så all min planering (som alltid låter bra) blir alltid åt skogen.
Aja, Lorena blev inte så jätteglad, men var okej.

Troligen fått tag på ett boende i Tromsø. Skall bo i ett hus med 3 gutter, haha. Får hosta upp 4200 kr i månaden för detta, men de känns som att de kan jag vara värd. Huset är byggt 2005, och innan grabbarna flyttade in, så hade ingen bott där.

Dock känns det lite småsorgligt att lämna Helga och Helen här i Oslo. Helen och jag har umgåtts varje dag sen den dagen hon klev i land på Thassos i början av maj.
Just nu är mitt stora orosmoment, hur blir det i jul. Jag MÅSTE hem då, och en biljett kostar ca 3000 kr tur och retur. Tåg blir det bara en 1000lapp, men då är det minst 1,5 dygn i bara tågresa fram och tillbaka. Och dessutom är det ett antal mil till den tågstationen också... Orosmoment nr 2 är; får jag som är sist in ledigt i jul? Då kommer jag vara den mest deprimerade människan i världen.

Nu skall jag ut och springa i skogen. Det är ungefär det ända vettiga jag gör om dagarna. Solen skiner över Oslo, så det är bara att passa på.. Sen blir de nog en fika nere i stan med Helen

Hajdå macken, vi ses snart igen

Hönsgården

2008-11-14T22:20:00.000+01:00

Sitter och halvglor på MTV med ljudet av, samtidigt sitter mina roomies och Tessan runt mig och kacklar, samtidigt som ett antal låtar har passerat 1-2-3-4 ggr på repeat innan någon har brytt sig om att ändra. Med en massa glas vin och öl inblandat så är stämningen på topp.
Jag skall inte med ut och röja, så jag väntar mest på att det skall bli lugnt så jag kan gå och sova. Usch vad tragisk jag är, men jag skall jobba på min kära mack imorn, och dessutom säga upp mig. Precis klar med min upplärning, så de har ju inte precis gått plus på min vistelse där. Usch jag tycker inte om att säga upp mig, speciellt när jag inte jobbat där mer än en månad.

Nu har kacklet övergått till fyllesång och Tenacious D (eller hur de nu stavas)...

Jag har föresten fått jobbet på Norwegian i Tromsö, så nu blir de flytt upp till mörkret snart. Det finns ingen återvändo, för nu har jag tackat nej till mitt butiksjobb.. Ahh.

Idag fick jag en lönespecifikation från apollo, den sista. Plötsligt såg min ekonomi något ljusare ut i slutet av månaden. De missade dock den sista 1,5 dagen då vi stod och inte kunde komma hem pga stormen som härjade över Thassos... Det skall dom inte få undkomma med..

Dags att sova, hönsgården borde vara tom snart... Godnatt macken vi ses imörn, Roy

Beslutsångest

2008-11-13T20:01:00.000+01:00

Jag har skaffat mig beslutsånget redan innan jag har två beslut att stå emellan. Jag tog mig bort till min intervju och gjorde nog den sämsta intervjun någon. Jag är inte den typen av person som tycker om att sitta och prata om "hur bra jag är" eller liknande. De svåraste frågorna är vad tror du dina referenter skulle säga om dig om vi ringde. Hur är jag?
Det var inga plastiga grönsaker och förgiftade frukter, det var en jättefräsch stormarknad som påminde mycket om Coop Forum och ICA Maxi hemma. De tog dem 15 min efter jag lämnat butiken så ringer de mig och ger mig jobbet. Shit. Varför blir jag inte glad?
Nej för nu har jag börjat fundera på Tromsö. Tromsö är ca 4ooo kr mer i lön/månad och troligen en bättre merit. På frukt och grönt har jag jobbat och trivts superbra tidigare, men ingen utmaning. Varför går jag och oroar mig, och varför sa jag att jag inte ville ha en dag till att fundera på? Norwegian har lovat svar innan helgen... I-landsproblem. Tromsö-jobbet innebär även en del "problem", jag skall ersättas i lägenheten (vilket jag inte tror blir allt för svårt) och jag måste säga upp mig på Esso, och de kommer fullkomligen döda mig tror jag. Är inte ens klar med upplärningen... Men varför göra det lätt för mig? Någon som har ett gott råd?

På tal om Esso så skall jag dit och jobba om drygt 2,5 h. Sista stängningen med sällskap, sen är man själv. Känns motiverande att åka dit för 1,5 h.

Nästkommande dagar står beslut om det kommande halvåret. Om jag tycker detta är jobbigt, vad då blir det den dagen då jag skall välja utbildning (liv) och börja studera?

Hejdå macken, vi ses snart igen

Delade läktarn med Foppa

2008-11-12T22:12:00.000+01:00

Mina dagar går väldigt upp och ner, idag var en okej dag, medans tex måndag var en hemsk sådan. Igår hade jag ett jobbsökarryck - sökte 8 jobb (inkl 2 jobb hemma). Ett fick jag svar på en gång, frukt och gröntarbetare på en lågprisbutik. Magkänslan säger att de är dåligt betalt och plastiga grönsaker (läs megabesprutade med kemikalier). Varför dömer jag ut alla jobb innan jag ens vart på intervjun? Aja, imorn får vi se.

Idag pallrade jag mig iväg till Bjerke, som är Oslos motsvarighet till Stockholms Solvalla. Hästabstinensen nådde sin kulmen igår, och efter ha sett en travkuse komma lufsade genom skogen med sin skötare igår, så bestämde jag mig för att dra dit. Adrian Chip en av sveriges bästa 4åringar startade blandannat där. Aldrig sett honom tävla hemma live, med både i USA (där han slutade 2a i världens största 3 åringslopp) och i Italien (där han vann ett av deras största 3 åringslöp) och nudå i Norge där han vann ett halvstort lopp. =) Tänk att man kan få rysningar av en mycket bra prestation (kan ha varit att jag höll på att frysa ihjäl också).
Stolt ägare är Peter Forsberg som spatserade ut på banan för att ta emot priser och bli fotad med kusken.

Jag sitter här och funderar på min framtid (vilket jag iochförsig gjort sen 2 månader tillbaka) och inte kommit fram till någonting. Skulle fått svar från Peppes Pizza för några dagar sen, men de har inte hört av sig. Så min karriär som pizzabud blir nog inte av till mina kära roomies stora besvikelse. Plötsligt så försvann deras bild av gratis pizza. Vi har försökt tänka på varandra i våra val av jobb, målet är att ha ett jobb där alla vi andra kan ha nytta av de. Mitt jobb på Peppes skulle betyda gratis pizza (tror de ja), Helga med gratis biobiljetter (efter ha fått jobb på en nyöppnad bio). Helen kontrade med att jobba på en eventbyrå och erbjuda oss att låna hennes reklamtshirts som hon tar med hem. Det är kärlek de...

Nu till de seriösa, efter ha nästan ha hamnat i bråk med min mor om min kommande framtid om Tromsöjobbet. Jag känner att jag verkligen inte har råd, har knappt råd att köpa en flygbiljett upp dit. Och hur skall man då ha råd att bo där? Men nu när jag sitter här, fan vad skönt det skulle vara med ett ganska välbetalt jobb (för första gången i mitt liv) och inte behöva söka något mer. Ha ett hyfsat seriöst jobb, känna av norge på riktigt (här är ju hälften svenskar) och inte behöva söka mera jobb. Jag är så urless på att hamna i botten av en ansökningshög och konkurera med 1000 tals andra.... Let's see, har inte fått jobbet än.

I helgen som var så delade jag ut flyers åt Helens jobb. Det var Bondpremiär och jag tog för givet att de hade något med Bond att göra, icke sa nicke. Det var dela ut reklam om att hur bioparkering. Finns det något mer IQ-befriande jobb än de? Varsågod... Man blev så ställd de få gångerna någon ställde en fråga om vad det var eller hur det fungerade, att man fick en blackout! Jobbade första dagen med vinnaren av norska Let's dance för ett par år sedan, som vart med i en massa musikaler och annat skoj.

Har hittat en jättefin vandringsled här i närheten. Trots att man bor i en storstad så är de 10 minuters gångväg till skogen och en massa fina marker. Hit går jag och springer när jag behöver rensa huvudet. Har skippat mp3 och njuter av tystnaden. Hemlängtan, nej inte alls. Har bestämt mig för den kanske lite otippade semestern i sommar - vandring i fjällen. Hur hittar jag en "medresenär" till en sådan grej?

Hejdå macken, vi ses imörn

åldersnoja

2008-11-05T19:05:00.000+01:00

Idag har jag haft en seriös intervju, dvs för flygbolaget Norwegian. Jobbet verkar superbra, sjysst lön (i och för sig är allt bra jämfört med apollo) och helt okej arbetsuppgifter. Kontorsjobb med mycket telefonpratande (bokningar, frågor och annat som har med flygen att göra) och en del annan administrativt. Men är jag beredd på att flytta upp till polcirkeln och inte se solen på ca 2 månader? Inget emot att bo i en småstad (uppvuxen i gränslandet mellan skogen och landet i Krusenberg), men de här känns som andra sidan jordklotet. På ett sätt är de här en bra chans, något ser bra ut på CV:et i framtiden, och jag har åkt bra mycket längre än till Norge förr... Varför oroar jag mig egentligen, har ju inte ens fått de.
Ibland känns de som att alla nya grejer är livsavgörande och att jag håller på att bli gammal. Alla andra "vet" vad de skall göra med sina liv, de pluggar, arbetar sig uppåt eller har nåt annat seriöst i sikte. Jag far dit vinden tar mig och har ingen aning om framtiden. Samtidigt börjar folk fråga; så när skall du börja plugga? Vad för nåt? Jag svarar med ett darr på rösten, ehh nästa år, kanske våren 2010 och fortsätter "och bilen går bra?"...

Jag startade min dag på Esso imorse halv 6 imorse. Kan jag ha sovit mer än tre timmar inatt? Troligen inte. Det är något fel på mig, trots att jag är äckligt trött kan jag inte sova. Läser jag e bok blir jag piggare, och inte tröttare. Det gör ju inte saken bättre att Helga är arbetsledig (arbetslös på norska) och att Helen endast jobbar kvällar.. Men att däremot hålla sig vaken i fåtöljen kan dock va svårt. Funderar på att kanske sova där inatt och sen hyra ut min sängplats... Dags att bädda om. Esso väntar imorn 5,30

Gonatt macken, vi ses imörn!

mina första ord

2008-11-04T21:10:00.000+01:00

Då hade man en "riktig" blogg.. Jag slutade blogga via resedagboken, då jag avslutade Grekland, kändes inte riktigt rätt att blogga där, när man nästan är "hemma". Här är man nu då, och skall försöka dela med sig med sina norgehistorier.

Oslolivet lever sådär, vet iochförsig inte vad jag förväntat mig. Speciellt inte när världen gick in i en börskris preeecis när jag slutar på ett arbete och skall försöka mig in på ett nytt. Som de ser ut nu så går min karriär spikrakt nedåt. Vet inte om jag skall skratta eller gråta. Hittils har Norge erbjudit mig ett extrajobb på Esso, och är nu under upplärning. Noll OB, och jag kommer nog att jobba mest kvällar och helger, ensam dessutom. OB är ju egentligen enda anledningen till att jobba kväll och helg. Jag har fått ett jobb en vecka på posten i december på julkortssorteringen, jag och ett gäng gymnasieelever i målbrottet. Jag har dessutom vart på intervju för Peppes Pizza, norges svar på MAX - pizza på norska. Fyndig jag är... Jag skall vara pizzabud i sådana fall. Känns mycket uppiggande detta. Jag har försökt intala mig själv att jag är överkvalificerad för de andra mer seriösa jobben jag sökt. Så var det med det!
Imorn har jag i och för sig en seriös intervju för ett jobb för flygbolaget Norwegian, det är bara en hake, jobbet är i Tromsö. För den som inte vet, så är Tromsö beläget norr om treriksröset... Det går så bra för mig!

Jag bor nu tillsammans med min vapendragare från Grekland Helen, och hennes isländska kompis Helga. Isländska är förövrigt ett mycket kul språk, låter som en blandning av danska och finska! Vi har tagit över min gamla apollokollegas lägenhet i utkanten av oslo, i ett lugnt och barnvänligt område. Lagom nära finns en promenadväg i skogen, dit flyr jag med mina joggingskor ibland. Fan jag fattar varför norrmännen är grymma på långdistanser (typ skidor), de är minst sagt kuperad terräng. Jag har inte sprungit på länge pga mitt dåliga immunförsvar, men att starta i enbart flera km mer eller mindre lutande uppförsbacke är tufft.

Dags att sova, skall upp kl 04,15 imorn för mer upplärning i bensinmackskötsel...

Hejdå macken! Vi ses imorn!